Våld i nära relationer – så bör du agera som arbetsgivare
Våld i nära relationer är hela samhällets problem. Alla har ett ansvar för att det förhindras och upphör. Som arbetsgivare har du visserligen inga rättsliga skyldigheter, men väl medmänskliga. Och möjligheterna att göra skillnad är stora.
Enligt Brottförebyggande rådet, Brå, anmäldes 81 600 misshandelsbrott under 2021. I 57 600 av dessa fall var den utsatta bekant med gärningspersonen. För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor begicks 81 procent av brotten av en bekant eller närstående till offret, vilket motsvarar 23 500 misshandelsfall.
– Detta är ett stort samhällsproblem som innebär ett enormt mänskligt lidande för enskilda individer. Ansvaret att se signalerna, agera och förebygga ligger hos oss alla och då kan arbetsgivaren spela en avgörande roll. I vissa fall kan arbetsplatsen till och med vara den enda platsen där problematiken kan fångas upp, säger Jenny Moberg, arbetsrättsexpert på Almega.
De signaler man som arbetsgivare och kollega bör vara uppmärksam på är ifall det förekommer mycket frånvaro, ifall personen drar sig undan och inte deltar i sociala sammanhang eller att kontakten med chefer och kollegor bryts eller förändras.
Det finns inga arbetsrättsliga krav eller skyldigheter för en arbetsgivare som får kännedom eller misstänker att en medarbetare är utsatt för våld i en nära relation att agera, men enligt Jenny Moberg handlar det om medmänsklighet:
– Om man som arbetsgivare misstänker att någon utsätts för våld bör man absolut agera. Med utgångspunkt i omtanken om en medmänniska handlar det inte om att kränka någons privatliv. Som arbetsgivare kan du exempelvis fråga hur arbetet fungerar och om det är något som du som arbetsgivare kan göra. Men framförallt, våga fråga om livet i övrigt, hur det står till utanför arbetet.
Genom att föra denna typ av samtal löpande, exempelvis vid medarbetarsamtal eller enskilda samtal, eller genom att föra upp problematiken på agendan bredare inom organisationen bygger man också upp en beredskap inom organisationen.
Skulle det visa sig att en medarbetare är utsatt för våld i en nära relation så finns det ett antal åtgärder som kan vidtas från arbetsgivarhåll, alltifrån att anpassa arbetssituationen och rehabilitera till att koppla in företagshälsovården eller erbjuda samtalsstöd.
– Som arbetsgivare är det viktigt att du frågar, lyssnar, stöttar och uppmuntrar den anställde. Sedan bör man göra upp en handlingsplan. Vilka alternativ finns? Vad är bästa vägen framåt? Hur gör vi med uppföljning? Med tanke på att situationen kan utmynna i en rättslig process kan det även vara bra att dokumentera dessa samtal. Be även den utsatte själv att dokumentera, säger Jenny Moberg.
Även om alla har en rättighet att polisanmäla ett brott, oavsett vem som är brottsoffer, är detta något som bör ske i samråd med den brottsutsatta.
– Som arbetsgivare och medmänniska har man rätt att anmäla ett brott, men det kan vara väldigt svårt att se vilka konsekvenser en polisanmälan kan få. Vill den brottutsatta absolut inte polisanmäla bör man respektera detta, säger Jenny Moberg.
– Misstänker man att någon far illa utanför arbetsplatsen handlar det om att ta tag i det där och då. Våga fråga även om reaktionen kan göra situationen jobbig. Och säger magkänslan att något inte står rätt till, släpp det inte. Trakasserier, hot och våld är aldrig acceptabelt, varken på eller utanför arbetet, men det förekommer. Och då kan arbetsplatsen och arbetskamraterna vara ett stöd för de som är utsatta, säger Jenny Moberg.
Med utgångspunkt i hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck påverkar arbetsförmåga och relationer på arbetsplatsen har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram webbkursen Våld i nära relation – agera som chef eller kollega.
Med hjälp av flera konkreta exempel och praktiska övningar ges kunskap om hur du ska agera som chef eller kollega. Kursen är kostnadsfri och tillgänglig för alla.