Snart tar Sverige över ordförandeklubban i EU

Efter årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Betydelsen av EU är stor, inte minst då den är vår största exportmarknad. Enligt David Wästberg, ansvarig för EU-frågor på Almega, är EU:s roll som lagstiftare väl i nivå med den svenska riksdagen: ”Över hälften av alla lagar och regler i Sverige har sitt ursprung i EU”.

– Oavsett vad man tycker om det så är Sverige ekonomiskt, rättsligt och politiskt en integrerad del av EU. Ur det perspektivet innebär ordförandeskapet stora möjligheter att lyfta svenska intressen, säger David Wästberg, ansvarig för EU-frågor på Almega.

Chanser för företag att visa upp sig

Utöver ökade möjligheter för Sverige att leda och sätta sin prägel på EU:s agenda innebär ordförandeskapet även att fokus på EU-frågor ökar i den nationella debatten. Detta kan i sin tur bidra till att Sverige också efter ordförandeskapet kan driva frågor med större tyngd och förankring i Bryssel. Dessutom kommer omkring 150 möten att arrangeras på plats i Sverige.

– Dessa möten innebär en chans att visa upp svenska samhällslösningar och innovationer. Svenska företag kan visa upp sin verksamhet och enskilda projekt. Just nu kartlägger vilka spjutspetsprojekt som kan vara aktuella att presentera men efterlyser fler, säger David Wästberg och uppmuntrar därför medlemmar att kontakta honom.

Europas konkurrenskraft i fokus

En av Almegas främsta uppgifter är att, tillsammans med Svenskt Näringsliv, förmedla till beslutsfattarna vilka prioriteringar som är av störst betydelse. Huvudfokus ligger på att lyfta Europas konkurrenskraft.

– Tyvärr ser vi lagförslag från EU inom det sociala området som hotar den svenska modellen medan andra förslag riskerar att leda till ökad byråkrati. I stället för fler regler och högre administrativa krav borde EU verka för att undanröja hinder för varor, tjänster, personer, idéer, företag och innovationer. EU bör ha en mer offensiv tillväxtagenda, säger David Wästberg.

Almegas och Svenskt Näringslivs främsta frågor inför  ordförandeskapet i EU:

  • Förstärk och fördjupa den inre marknaden

Europeisk konkurrenskraft har sin grund i en stark inre marknad som främjar samordning och transparens mellan medlemsländerna. Ett område där den inre marknaden har outnyttjad potential är tjänstesektorn. EU-kommissionen måste ta fram konkreta åtgärder för att undanröja hindren för en växande tjänstemarknad. För att ytterligare stärka företagens konkurrenskraft måste kommissionen även fokusera på den fria rörligheten för arbetskraft, att undvika detaljstyrning av det europeiska standardiseringssystemet och arbetet för mer enhetliga marknadskontroller.

  • Ta ledarskapet för frihandel globalt

Handeln med omvärlden är avgörande för svenskt välstånd. Därför behövs det förutsägbara och transparenta regler som garanterar öppenhet. För att balansera de defensiva verktyg som nu tas fram inom EU krävs en positiv handelsagenda som främjar internationell handel. Sverige bör aktivt stödja förhandlingar och ratificering av nya frihandelsavtal samt verka för att EU går i täten för reformering av Världshandelsorganisationen (WTO) och fördjupar relationen med USA, bland annat inom det nyinstiftade Trade & Technology Council (TTC).

  • Främja en grön omställning

Den gröna omställningen är en ödesfråga. För att uppnå EU:s skärpta klimatmål kärvs åtgärder med sikte på tillväxt. Om inte människor samtidigt får det bättre kommer klimatet inte att prioriteras tillräckligt. Den gröna omställningen måste därför ske på ett kostnadseffektivt sätt som främjar entreprenörskap och innovationer. Förutsättningar för näringslivet att bli mer cirkulärt samt mål om en säkrad elförsörjning bör prioriteras under det svenska ordförandeskapet och kommer att få en viktig roll i slutförhandlingarna av det stora klimatpaketet ”Fit-for-55”.

  • Accelerera digitaliseringen

Näringslivet måste ges rätt förutsättningar att driva teknikutvecklingen framåt. I stället för teknologisk protektionism måste teknologisk kapacitet främjas och en balans mellan innovation, integritet och öppenhet skapas. Lagar och regler rörande dataflöden, datadelning, AI och e-handel behöver därför uppdateras. Exempelvis bör dataflöden i större utsträckning möjliggöras genom fler adekvansbeslut gentemot tredje land och fler skrivningar i EU:s frihandelsavtal. Det svenska ordförandeskapet bör verka för lagstiftning som främjar, och inte begränsar, användandet av tillitsfull AI.

  • Främja företagens F&U

Forskning och utveckling är avgörande för en stark konkurrenskraft. Att satsa offentliga medel i av politiken utvalda forskningsprojekt för framtidens teknologier är inte vägen framåt. Det offentliga bör i stället skapa väl fungerande regler som gör det möjligt för företag att konkurrera om att ta fram de bästa tekniska lösningarna på lika villkor.