Nya huvud­avtalet – en arbetsmarknadshistorisk milstolpe

Saltsjöbadsavtalet från 1938 lade grunden för den svenska modellen. Nu, 84 år senare, är parterna tillbaka i Saltsjöbaden för att skriva på det nya huvudavtalet. Avtalet är efterlängtat och kommer att få stor betydelse för såväl arbetsmarknaden som Sveriges konkurrenskraft.

Saltsjöbadsavtalet blev starten för den svenska modellen. Huvudavtalet tecknades 1938 mellan LO och Svenskt Näringslivs föregångare SAF och innebar att arbetsmarknadens parter, utan politisk inblandning, skulle sätta spelreglerna på arbetsmarknaden.

– Saltsjöbadsavtalet är en milstolpe i svensk arbetsmarknadshistoria. Från att ha varit fylld av konflikter har arbetsmarknaden sedan dess präglats av en ömsesidig förståelse och dialog. Samtidigt är dagens arbetsmarknad helt väsensskild jämfört med 1930-talets. Därför är det mycket glädjande att vi efter 84 år får ett nytt huvudavtal som speglar nutiden, säger Ann Öberg, vd på Almega.

Historia har skrivits

Ann Öberg var på plats på Grand Hotel i Saltsjöbaden för att bevittna när arbetsmarknadens parter, i form av Svenskt Näringsliv samt de fackliga arbetsmarknadsparterna PTK och LO, skrev under det nya huvudavtalet vilket omfattar anställningsskydd, trygghet och omställning.

– Detta är stort, en seger för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Almega arbetar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för våra medlemmar, och ur det perspektivet är det mer än ett avtal som undertecknas. Det är historia som skrivs, säger Ann Öberg.

Ingen spikrak väg

Det har dock inte varit någon spikrak väg fram till att parterna återigen samlas. Förhandlingar har skjutits upp, kraschat och återupptagits. Först i oktober 2020 kunde slutligen Svenskt Näringsliv och PTK teckna det nya huvudavtalet. Sedermera anslöt även fackförbunden Kommunal, IF Metall och LO till uppgörelsen.

Får enorm betydelse

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitiska chef på Almega, var en av fyra representanter från arbetsgivarsidan när det nya huvudavtalet förhandlades fram. Även han framhåller det historiska i det nya huvudavtalet och menar att det kommer få enorm betydelse för arbetsmarknaden, näringslivet och i slutänden även det svenska välståndet.

– Det nya regelverket skapar den flexibilitet som arbetsmarknaden har efterfrågat under lång tid. Företag kommer våga anställa och kunna växa vilket givetvis ökar sysselsättningen. Medarbetare får större möjligheter till omställnings- och kompetensstöd. Att spelreglerna äntligen utgår från de förutsättningar som gäller i dag kommer att gynna svensk konkurrenskraft, säger Stefan Koskinen.

Den 8 juni beslutade riksdagen om förändringar i lagstiftningen, en förutsättning för att det nya huvudavtalet kan träffas. De nya reglerna börjar tillämpas den 1 oktober 2022.

Huvudavtalet signering
Historisk signering med stor betydelse för såväl arbetsmarknaden som Sveriges konkurrenskraft.