Frågor och svar rörande kriget i Ukraina

Rysslands attack av Ukraina är obefogad och oförsvarlig. Det är en mänsklig tragedi med oöverskådliga säkerhetspolitiska och ekonomiska konsekvenser. Situationen och dess konsekvenser är svåra att överblicka. Almega besvarar här några av de frågor du som arbetsgivare kan ha.

Okategoriserade

2 mars 2022

Artiklar

För personal som är kvar i Ukraina eller Ryssland bör ni som arbetsgivare följa UD:s rekommendationer och riktlinjer. Gå in på Sweden Abroads hemsida för att ta del av ambassadens reseinformation med detaljer om det aktuella läget i Ukraina och hur man bäst reser från därifrån.

Mer information om Ryssland hittar du här.

Behöver ert företag ytterligare hjälp kan det vara en bra idé att ta hjälp av ett säkerhetsföretag, som är specialiserat på säkerhetsfrågor i konfliktzoner.

Som arbetsgivare är det dessutom viktigt att tänka på att ta väl hand om medarbetaren som har varit utsänd/utstationerad, och även kollegor på hemmaplan, i de fall allvarliga situationer drabbat den utsände/utstationerade.

Ni bör även här följa UD:s rekommendationer och riktlinjer samt följa ambassadernas aktuella reseinformation – länkar till respektive lands reseinformation finns nedan.

(Uppdaterad 15 mars)
EU har aktiverat massflyktsdirektivet som ger flyende från Ukraina temporärt skydd i hela EU i ett år med möjlighet till förlängning i upp till tre år. Rätten gäller både ukrainska medborgare och personer från ett land utanför EU som har uppehållstillstånd i Ukraina och inte kan återvända hem.

Personerna får vistas i vilket EU-land de önskar. De får även arbetstillstånd, rätt till boende, sjukvård, skola till barnen och grundläggande försörjningsstöd. Personerna ska fördelas mellan EU:s medlemsländer, i första hand på frivillig basis.

Flyende från Ukraina som kommer till Sverige ska registrera sig hos Migrationsverkets servicekontor och kommer därefter beviljas uppehålls- och arbetstillstånd med en initial giltighetstid på ett år. Processen ska gå snabbt. Uppehålls- och arbetstillstånd ska beviljas inom en vecka efter registreringen. Flyktingarna ska inte folkbokföras i Sverige, däremot kan de få ett samordningsnummer från Skatteverket.

Det är möjligt att anställa flyktingar från Ukraina så snart de fått sitt arbetstillstånd. Det är dock arbetsgivarens skyldighet att se till att giltiga arbetstillstånd finns samt att anmäla anställningen till Skatteverket.

Har företaget kollektivavtal måste detta även tillämpas på flyktingar från Ukraina. En medarbetare som varit lokalanställd i Ukraina och får en anställning på samma företag i Sverige har därmed rätt till villkor och lön enligt svenska avtal.

Läs mer på Migrationsverkets hemsida:
Situationen i Ukraina
Så ansöker du om arbetstillstånd
EU har aktiverat massflyktsdirektivet

Kriget som just nu pågår väcker förstås många känslor. Precis som gällande andra konflikter är det viktigt att du som arbetsgivare är tydlig med att verksamheten måste fungera. Fånga upp och försök lösa situationen – tydliggör att kränkningar och liknande inte accepteras och hänvisa till den ordning som finns.

Vi hänvisar här till Kommerskollegiets sammanställning, som uppdateras löpande.

(Uppdaterad 7 april)
De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland kommer på lång sikt nöta ner den ryska ekonomin men så länge de inte omfattar exporten av energi fylls den ryska krigskassan på.Ryssland är en liten handelspartner för både Sverige och övriga Europa men har en nyckelroll som råvaruleverantör. Landet producerar 17 procent av världens naturgas, tolv procent av världens olja och fem procent av kolet. Ryssland är även en betydande producent av palladium och nickel, metaller som används i bland annat fordons- och stålindustrin. Landet producerar också nästan en femtedel av den konstgödsel som används i Europa. Dessutom kräver den europeiska produktionen av konstgödsel rysk gas.

Kriget har fått priserna på olja och naturgas att rusa. Ansträngningarna för att minska det europeiska beroendet av rysk gas kommer att innebära höga priser på all typ av energi, vilket givetvis också kommer att påverka Sverige. Priserna på spannmål och andra livsmedel ökade kraftigt i början av kriget men föll sedan tillbaka något. De ökade priserna på energi och livsmedel driver nu upp inflationen till rekordnivåer. Inflationen i Eurozonen var i mars 7,5 procent på årsbasis. Årstakten för den svenska inflationen låg på 4,5 procent i februari och även om energipriserna bromsar in kommer inflationen under helåret troligen att bli runt fem procent. Den höga inflationen minskar hushållens disponibla inkomster vilket kan tvinga dem dra ner på annan konsumtion. Detta kan dock motverkas av att de svenska hushållens sparande ökade under pandemin, pengar som nu kan aktiveras.

Mycket talar för att Riksbanken kommer att höja reporäntan tidigare än planerat, troligen redan i höst, och detta kommer att minska såväl företagens investeringar som hushållens konsumtion. I regeringens prognos inför vårpropositionen räknades med en global tillväxtminskning från 5,9 procent förra året till 3,5 procent i år, i Sverige från 4,8 procent till 3,1 procent.

Här kan du läsa mer om hur svensk ekonomi påverkas av kriget i Ukraina.

Konsekvenserna av det osäkra säkerhetspolitiska läget är svåröverskådliga. Som företag finns det dock en del åtgärder som kan vara bra att gå igenom. Det handlar om att planera för olika scenarier, att ha en plan B för sin verksamhet samt se över sin cybersäkerhet och det generella säkerhetsskyddet.
Läs mer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:s hemsida.

I dagsläget är det den europeiska civilskyddmekanismen, ERCC, som hanterar och administrerar Ukrainas begäran av stöd. MSB är Sveriges kontaktpunkt till ERCC.

Det som sänds till Ukraina ska utgå från uttryckliga behov från Ukrainas sida, vilka samordnas och koordineras mellan EU:s medlemsländer genom ERCC. MSB har informerat Socialstyrelsen om att de kan ta emot större samordnade donationer utifrån behov som inkommit till dem genom EU:s civilskyddsmekanism. Organisationer som erbjuder större donationer kan i så fall kontakta MSB.

Mindre resurserbjudanden, exempelvis från enskilda företag, hänvisas av MSB till lokala hjälporganisationer för ytterligare information om vilket stöd som efterfrågas.

I en sådan situation är det upp till arbetsgivaren ifall man vill bevilja en anställd tjänstledigt. Väljer man att göra det kan det vara bra att tänka på följande:

Upprätta avtal om tjänstledighet där det tydligt framgår under vilken tid medarbetaren är tjänstledig från sin anställning i bolaget.
Vid återgång i tjänst är arbetsgivaren ansvarig för anpassning vid medarbetarens eventuella sjukdom eller skada även om den inträffade under tjänstledigheten.
Uppmana medarbetaren att se över sitt försäkringsskydd för exempelvis sjukdom och olycksfall i utlandet. Det är inte självklart att försäkringarna täcker resor till länder som befinner sig i krig. Under tjänstledigheten ansvarar inte arbetsgivaren för medarbetarens eventuella sjukdom eller skada. Arbetsgivaren är inte heller skyldig att betala sjuklön.
Rekommendera medarbetaren att följa utvecklingen i landet noga via UD:s hemsida och ambassadens.