Högre inflation och lägre tillväxt
Rysslands överfall på Ukraina är inne på sin sjätte vecka och ökar i brutalitet. Almegas chefsekonom, Patrick Joyce, redogör för krigets inverkan på Sverige och svensk ekonomi.
De ekonomiska sanktioner som västvärlden infört mot Ryssland är de hårdaste som införts mot en stor ekonomi.
– På lång sikt nöter sanktionerna sannolikt ner den ryska ekonomin men så länge de inte omfattar exporten av energi fylls den ryska krigskassan på, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.
Ryssland är visserligen en liten handelspartner för både Sverige och övriga Europa men har en nyckelroll som leverantör av vissa viktiga råvaror. Landet producerar 17 procent av världens naturgas, tolv procent av världens olja och fem procent av kolet.
– Ryssland är även en betydande producent av palladium och nickel, metaller som används i bland annat fordons- och stålindustrin. Landet producerar också nästan en femtedel av den konstgödsel som används i Europa. Dessutom kräver den europeiska produktionen av konstgödsel rysk gas, säger Patrick Joyce.
Kriget har fått priserna på olja och naturgas att rusa. De nödvändiga ansträngningarna att minska det europeiska beroendet av rysk gas kommer att innebära höga priser på all typ av energi, vilket givetvis också kommer att påverka Sverige.
Priserna på spannmål och andra livsmedel som ökade kraftigt i början av kriget, har nu fallit tillbaka något efter rapporter om goda skördar i Indien.
De ökade priserna på energi och livsmedel driver nu upp inflationen till rekordnivåer. Inflationen i Eurozonen var i mars 7,5 procent på årsbasis.
– Årstakten för den svenska inflationen låg på 4,5 procent i februari och även om energipriserna bromsar in kommer inflationen under helåret troligen att bli runt fem procent, säger Patrick Joyce.
Den höga inflationen minskar hushållens disponibla inkomster vilket kan tvinga dem dra ner på annan konsumtion. Detta kan dock motverkas av att de svenska hushållens sparande ökade under pandemin, pengar som nu kan aktiveras.
– Mycket talar för att Riksbanken kommer att höja reporäntan tidigare än planerat, troligen redan i höst, och detta kommer att minska såväl företagens investeringar som hushållens konsumtion, säger Patrick Joyce.
I regeringens prognos inför vårpropositionen räknades med en global tillväxtminskning från 5,9 procent förra året till 3,5 procent i år, i Sverige från 4,8 procent till 3,1 procent.
– Det är en betydande avmattning men ingen ekonomisk katastrof. Ekonomin i världen var innan krigsutbrottet på väg upp efter pandemin. I Sverige har industriföretagen en god orderingång och även tjänsteexporten utvecklades bra under slutet av förra året, säger Patrick Joyce.
Drygt fyra miljoner människor har hittills lämnat Ukraina. Migrationsverket befarar att 200 000 personer, varav hälften barn, kan komma till Sverige före sommaren. Barnen har rätt till skolgång och samma sjukvård som svenska barn, medan vuxna flyktingar har rätt till enklare sjukvård.
– Det kommer att krävas stora insatser från fristående grund- och gymnasieskolor för att klara tillströmningen av elever. Även privata vårdgivare kan behöva göra insatser för att klara de ökade behoven. Privata vårdgivare levererar nästan en femtedel av all vård och omsorg i landet och står för 40 procent av primärvården, säger Patrick Joyce.