EU:s direktiv om minimilöner hotar den svenska modellen
Minimilöner reglerade av EU utmanar den svenska lönebildningen och därmed hela kollektivavtalsmodellen. ”Ett stort hot mot vår svenska modell”, säger Susanne Svärd Elfström, arbetsrättsjurist på Almega.
Minimilön är den lägsta ersättning som arbetsgivare måste betala till sina anställda för det arbete de utför. Alla EU-länder har bestämmelser kring minimilöner, satta utifrån två tillvägagångssätt. Majoriteten av medlemsländerna har lagstadgade minimilöner som är reglerade genom föreskrifter eller lagstiftning. I sex länder regleras minimilönerna enligt kollektivavtal.
I Sverige fastställs minimilönerna genom kollektivavtal. Det är alltså arbetsgivare och fack som gemensamt sätter nivåerna. Denna modell gäller även i länderna Cypern, Danmark, Finland, Italien och Österrike.
Nivåerna på minimilönerna skiljer sig dock åt länderna emellan. Orsaken är främst att det råder skillnader i levnadsomkostnader i de olika länderna. Exempelvis var minimimånadslönen i Bulgarien 312 euro förra året, medan den i Luxemburg var 2 142 euro.
EU-kommissionen hänvisar till att undersökningar visat att många arbetstagare i EU upplever svårigheter att få ekonomin att gå ihop, trots att de har minimilön och frågan är därför en del i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. 2020 lämnade kommissionen ett förslag till ett direktiv för att göra minimilöner tillräckliga inom EU.
Susanne Svärd Elfström är arbetsrättsjurist på Almega och följer utvecklingen på området.
Vad är EU:s syfte med att direktivet om minimilöner?
– Grundtanken i EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner är att garantera alla arbetstagare i EU en minimilön. Detta oavsett om arbetstagarna är medlemmar i kollektivavtalstecknande fackförbund eller inte, säger Susanne Svärd Elfström.
Hur ser Almega på utvecklingen?
– En utveckling där EU ger sig in och reglerar löner och andra villkor som ska regleras på nationell nivå är oroande. EU ger sig in på ett område som ligger utanför EU-fördragets gränser och saknar därmed mandat att lagstifta om minimilöner för alla arbetstagare i EU. Att EU ger sig in i, tar makt, på ett område som vi avtalsparter idag förfogar över innebär ett stort hot mot vår svenska modell där vi, arbetsmarknadens parter, reglerar många av villkoren genom kollektivavtal, säger Susanne Svärd Elfström.
Vad riskerar direktivet att leda till?
– I bästa fall kommer Sverige att kunna undantas från direktivet, vilket dessvärre inte bedöms som troligt i dagsläget. I värsta fall kommer vi få regler på EU-nivå som reglerar löner bland annat med en gemensam minimilönenivå för alla arbetstagare. Utvecklingen underminerar hela systemet med svenska kollektivavtal, i synnerhet löneavtalen. Detta innebär givetvis en stor inskränkning av de svenska kollektivavtalsparternas avtalsfrihet, säger Susanne Svärd Elfström.