Debatt: Permanenta och bredda de sänkta arbetsgivaravgifterna
Regeringens beslut att sänka arbetsgivaravgifterna för unga i höstbudgeten är ett steg i rätt riktning. Men en tillfällig och begränsad åtgärd räcker inte för att skapa fler jobb och få fart på tillväxten – särskilt inte när Sverige fortfarande är ett av Europas dyraste länder att anställa i. Det skriver Fredrik Östbom, näringspolitisk chef och Johannes Nathell, näringspolitisk expert på Almega i en debattartikel i Dagens industri.
I regeringens höstbudget presenterades en sänkning av arbetsgivaravgifterna. Åtgärden är dock tillfällig och gäller enbart unga mellan 19 och 23 år. Det är lovvärt, absolut, men tyvärr långt ifrån tillräckligt för att få fart på tillväxten. Att göra sänkningen permanent och därefter successivt bredda den till att omfatta alla borde därför bli ett vallöfte från regeringen.
Inom den privata tjänstesektorn är arbetskraftskostnaderna den i särklass största utgiften. Följaktligen är det också dessa företag som drabbas hårdast av höga kostnader för att anställa. För företag som levererar kunskapsintensiva företagstjänster – exempelvis inom juridik, ekonomi eller teknik – motsvarar kostnaden för arbetskraft 80 procent av förädlingsvärdet. I vissa servicebranscher är siffran ännu högre.
I en ny rapport från Almega jämförs den svenska tjänstesektorns anställningskostnader med situationen i andra europeiska länder. Dessvärre visar sig Sverige vara ett av de länder i Europa där det är som dyrast att anställa. Det som verkligen sticker ut är orsaken till våra höga kostnader. Till skillnad från exempelvis våra nordiska grannländer, där det främst är lönerna som gör det dyrt att anställa, beror våra höga anställningskostnader på arbetsgivaravgifterna, som är de femte högsta i Europa.
I Sverige är dessutom en tredjedel av arbetsgivaravgiften i praktiken en dold skatt genom den allmänna löneavgiften. Den saknar koppling till socialförsäkringssystemet och redovisas inte på lönebeskedet.
De höga kostnaderna hämmar investeringar, expansion och jobbskapande, men också Sveriges möjligheter att konkurrera globalt. Sänkta arbetsgivaravgifter skulle medföra det motsatta: många nya jobb och ökad tillväxt. Enligt en färsk rapport från Svenskt Näringsliv skulle 38 000 heltidsjobb kunna skapas, enbart genom att slopa den allmänna löneavgiften för personer under 26 år.
Liknande beräkningar från Almega har tidigare visat hur en generell sänkning av arbetsgivaravgiften på tre procentenheter har potential att skapa närmare 100 000 nya jobb, medan en slopad allmän löneavgift för unga upp till 24 år skulle kunna skapa nästan 20 000 jobb.
En seglivad myt är att sänkta arbetsgivaravgifter skulle vara en kostsam reform som ger få nya jobb. Ibland hänvisas det till en IFAU-rapport från 00-talet. Nu har dock senare forskning visat på motsatsen. En studie från Handelns Forskningsinstitut, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Labour, visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte bara leder till fler nyanställningar, utan också till fler arbetade timmar för befintlig personal. Slutsatsen är tydlig: Sänkta arbetsgivaravgifter skapar fler jobb än tidigare antagits.
Regeringen behöver göra mer för att skapa fler jobb och öka tillväxten. I många avseenden tillhör Sverige Europas bottenskikt. Vi brottas med en utdragen lågkonjunktur, rekordhög arbetslöshet, svag produktivitetsutveckling och låg tillväxt. Situationen är akut.
Det räcker inte med tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga. För att minska arbetslösheten, stärka Sveriges konkurrenskraft och få fart på tillväxten krävs en bred sänkning av arbetsgivaravgifterna. Ett lämpligt första steg är att göra den tillfälliga sänkningen för unga permanent.
Fredrik Östbom, näringspolitisk chef, Almega
Johannes Nathell, näringspolitisk expert, Almega