Plattformsdirektivet – lovvärt men feltänkt
EU:s plattformsdirektiv syftar till att ge tydligare regler för arbete via digitala plattformar. ”Genomförandet kommer att leda till ökat regelkrångel och riskerar att hämma innovationstakten”, säger Rebecca Henriques, arbetsgivarpolitisk expert på Almega.
I veckan kom förslaget om hur EU:s plattformsdirektiv ska införas i svensk lag. Direktivet syftar till att skapa bättre villkor för de som jobbar via digitala plattformar, bland annat genom att skapa tydlighet kring anställningsstatus och reglera digital arbetsledning.
– Syftet är lovvärt, men det är problematiskt att EU lägger sig i svensk arbetsmarknad. Vår förhoppning är att hitta former som fungerar för plattformsföretagen inom ramarna för den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Rebecca Henriques, arbetsgivarpolitisk expert på Almega.
Enligt henne är risken dessutom stor att det införs regler som varken är påkallade eller proportionerliga – och detta innan man sett några som helst effekter.
– Lika viktigt som förbättrade villkor och tydligare ramar är att vi undviker onödig och kostsam administration för seriösa företag. Det sista vi behöver från EU är mer regelkrångel, säger Rebecca Henriques.
Redan nu kan det konstateras att reglerna i många delar överlappar befintliga regelverk som EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och AI-förordningen.
– Digitala lösningar är redan integrerade i stora delar av tjänstesektorn och helt avgörande för tillväxt och konkurrenskraft. Vi behöver en lagstiftning och en arbetsmarknad som främjar innovation – inte onödiga regler som hämmar utvecklingen, säger Rebecca Henriques.