Debatt: Ta bort hindren för EU:s tjänstemarknad
Den 9 maj firar vi Europadagen, en dag som symboliserar fred och enighet i Europa. I en sällsynt orolig värld med krig i vårt närområde och brinnande handelskonflikter har vikten av ett starkt och sammanhållet Europa sällan varit större.
Grundstenen i europasamarbetet är den fria rörligheten på den inre marknaden, en framgångssaga i termer av ökad fred, frihet och ekonomiskt välstånd. Men en öppen och dynamisk inre marknad skapar också robusta leverans- och värdekedjor som står starka även när krisen kommer. Detta är helt avgörande för Europas resiliens.
Den inre marknadens styrka är dock bara så stor som marknaden och dess konkurrenskraft medger. Och när flera tunga rapporter larmar om just en hotad konkurrenskraft och avstannad integrationen på den inre marknaden, är läget akut. Därför är det inte bara bra, det är absolut nödvändigt att EU-kommissionen nu har som högsta prioritet att stärka den europeiska konkurrenskraften, och kommer lägga fram en ny horisontell inre marknadsstrategi med syftet att fördjupa och fullända den inre marknaden.
Mest angeläget att få bukt på är de hinder som hämmar handeln inom EU, särskilt mellan tjänsteföretag där utmaningarna är som allra störst. Trots att den privatatjänstesektorn inom EU står för två tredjedelar av näringslivets sysselsättning och värdeskapande, fungerar inte den inre marknaden för tjänster på långt när jämfört med den för varor.
Tjänstehandeln uppgår bara till en tredjedel av handeln med varor. Och till skillnad från varuhandeln är handeln med tjänster lika stor inom EU som med länder utanför EU. Något står inte rätt till. Enligt IMF leder EU:s interna handelshinder till extrakostnader motsvarande 44-procentiga tullar på varor och hela 110-procentiga tullar på tjänster.
Dessvärre är problematiken varken ny eller särskilt enkel att lösa. Ett grundproblem är att lagar och regler tolkas och tillämpas på olika sätt i olika länder, men även inom länder på regional eller kommunal nivå. Under åren har det skapats en slags lagstiftningslasagne med lager på lager av regler på olika samhällsnivåer, vilket skapar stora svårigheter för svenska tjänsteföretag att etablera sig i andra EU-länder.
Tillsammans med övriga medlemsstater har Sverige ett stort ansvar att inte överimplementera EU-lagstiftningen samt att implementeringen sker på ett likvärdigt sätt. För EU-kommissionen handlar det om att se till så att beslutad EU-lagstiftning också efterlevs och – än viktigare – att säkerställa en transparent, förutsägbar och tydlig lagstiftningsprocess med riktiga konsekvensanalyser.
”Låt Europadagen bli en påminnelse om att en öppen och dynamisk inre marknad är en förutsättning för fler jobb och ökat välstånd.”
Därtill vill vi lyfta fram tre åtgärder för att stärka den inre marknaden. För det första måste tjänstedirektivet en gång för alla genomföras i sin helhet. Trots att det trädde i kraft för mer än 15 år sedan, med syftet att fördjupa tjänstehandeln, så kvarstår 60 procent av de hinder som fanns då. Anledningen är främst att alla medlemsländer inte har implementerat direktivet fullt ut.
För det andra måste den princip om ömsesidigt erkännande som redan gäller för varor också innefatta tjänster. Huvudregeln ska vara att om en tjänst kan utövas i ett EU-land, ska den kunna utövas i alla medlemsländer. Som ett första steg bör EU- kommissionen se till att minska antalet reglerade yrken och regleringar som endast gäller i ett eller ett fåtal medlemsländer måste bort.
Slutligen vill vi etablera ett snabbspår till EU-domstolen för specialfall där nationella regler står i strid mot den inre marknaden. Detta för att skärpa efterlevnaden och påskynda processen. Det ska också vara möjligt att mer eller mindre direkt upphäva nationella lagar som strider mot den inre marknaden.
Låt Europadagen bli en påminnelse om att en öppen och dynamisk inre marknad är en förutsättning för fler jobb och ökat välstånd. Men också vårt viktigaste säkerhetspolitiska verktyg för att skapa ett motståndskraftigt Europa. Att den inre marknaden även fungerar för tjänstesektorn, som spelar en oumbärlig roll i samhällsekonomin, är avgörande. För att EU-kommissionen ska gå från ord till handling måste den svenska regeringen driva på sina europeiska ministerkollegor.
Sverige kan inte vänta – EU kan inte vänta.
Fredrik Östbom, näringspolitisk chef, Almega
Johannes Nathell, näringspolitisk expert EU och internationell handel, Almega