Hoppa till innehåll

Kaféer och restauranger skapar levande stadskärnor i landets kommuner. De startas och drivs av människor med en passion för mat och möten. På samma sätt startas gym av människor som brinner för hälsa och friskvård. Av företagare, som tar risker och vågar sig på nya utmaningar, för att de tror på sin affärsidé. De bidrar alla till att skapa attraktiva platser, där människor väljer att bosätta sig. De skapar arbetstillfällen och skatteintäkter i sin kommun.

Konkurrens mellan olika lokala aktörer är i grunden positivt. Genom konkurrens sporras olika restauranger att vässa sitt erbjudande. Vi får godare lunch, eller en kanelbulle till fikat för ett bättre pris. Men när kommuner och andra offentliga aktörer, som i grunden är uppbackade av skattemedel, ger sig in på en marknad snedvrids spelreglerna. Det blir inte konkurrens på lika villkor.

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet framgår att företagare upplever osund konkurrens från kommunala säljverksamheter inom flera olika branscher. Dessa verksamheter har negativa samhällseffekter, försvagar det lokala företagsklimatet och kan i många fall dessutom vara olagliga.

I en ny rapport listar vi de tio typer av kommunala säljverksamheter som svenska företagare upplever skapar mest osund konkurrens. Rapporten ger konkreta tips till kommunpolitiker om hur de kan minska den osunda konkurrensen, men också till riksdag och regering om hur man kan se över lagstiftningen på området.

Topplistan är talande. Överst på listan återfinns kommunal restaurangverksamhet, som 154 företagare i 85 olika kommuner anser vara ett problem. Kommunerna beskrivs bland annat driva helt vanliga restauranger där allmänheten kan äta. Resultatet blir att de privata restaurangägarna i kommunen förlorar kunder till kommunens verksamheter, och det blir svårare att få verksamheten att gå runt.

Ett annat exempel från topplistan är kommunal gymverksamhet. Många kommuner ser det som helt oproblematiskt att driva ett gym, antingen i egen lokal eller i anslutning till exempelvis ett badhus. Detta medan gymföretagarna på orten upplever detta som ett mycket stort hinder för att de ska kunna driva sina verksamheter. Problematiken med kommunala gymverksamheter har även bekräftats i Konkurrensverkets rapport från 2022 som visade att endast 5 av 133 kommunala gym kunde anses lagenliga.

Men det är inte bara företagen som drabbas. Kommunen i sin helhet drabbas av ett dåligt företagsklimat. När företagare i kommunen konkurreras bort minskar även kommunens skatteintäkter och därmed utrymmet för tillväxt och välfärd. Det kan även uppstå en negativ spiral när den osunda konkurrensen avskräcker nya företagare från att etablera sig i kommunen.

För att undvika osund konkurrens bör kommunerna:

  • Identifiera vilka säljverksamheter som bedrivs av kommunen, såväl inom förvaltning som i de kommunala bolagen. Lämpligen med hjälp av en extern aktör.
  • De identifierade säljverksamheterna måste därefter bedömas. Vad är lagligt och vad är lämpligt agerande utifrån konkurrenssituationen i kommunen?
  • Ta fram en policy. Alla kommuner bör ha en policy för sin säljverksamhet för att systematiskt arbeta för minskade konkurrensproblem och ett bättre näringslivsklimat.

Det är också viktigt för kommunen att hålla i gång en dialog med näringslivet, för att förstå varandras situation och undvika konkurrenskonflikter. På så sätt kan vi åstadkomma ett riktigt gott företagsklimat i hela landet.

Göran Grén, avdelningschef, Svenskt Näringsliv

Fredrik Östbom, näringspolitisk chef, Almega

Stefan Lundin, chefsjurist, Visita

Stefan Koskinen, förbundsdirektör, Almega Tjänsteföretagen