Skräddarsytt ger framtidens kollektivavtal bättre passform

1905 tecknades det första kollektivavtalet inom verkstadsindustrin, i dag finns 680 på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är unikt hur den svenska modellen har levererat under alla dessa år, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, som bland annat har varit med och förhandlat fram den nya LAS-överenskommelsen.

– Parterna på den svenska arbetsmarknaden har gång på gång visat att de kan komma överens, det är inte minst den nya överenskommelsen ett bevis på. Tack vare en modell, som bygger på branschanpassade villkor som ger företag möjlighet att utvecklas samtidigt som den säkerställer goda arbetsvillkor för de anställda, har vi i Sverige goda villkor, starkt näringsliv och välfärdssystem – som placerar oss högt i internationell jämförelse.

En lång och framgångsrik historik till trots finns det flera faktorer som hotar den svenska modellen. Stefan Koskinen ser framför allt tre utmaningar:

– Till att börja med skulle jag vilja lyfta fram risken att EU-kommissionen tvingar fram lagstiftning som lägger krokben för vår modell för överenskommelse. Det största problemet skulle jag säga, är att politikerna missuppfattat att det är en modell som bara handlar om lönebildning, när den handlar om så mycket mer.

Den andra är det förändringsmotstånd som finns inom vissa fackförbund, som gör att man håller fast vid gamla avtalsöverenskommelser, även om de inte längre matchar dagens arbetsmarknad och företagsvillkor.

– För en ung medarbetare som ber sin chef om ett individuellt lönesamtal är det helt obegripligt att chefen säger nej med hänvisning till ett kollektivavtal, säger Stefan Koskinen och fortsätter:

– Därför är det glädjande att det finns fackförbund som exempelvis Akavia, som förstår att utveckling behövs. Med det nya juristavtalet lyckades vi tillsammans hantera flera frågor som tidigare gjort det svårt för byråer att teckna kollektivavtal. Redan dagen efter att det nya juristavtalet blivit klart hörde en stor advokatbyrå av sig och ville teckna avtal.

Den tredje utmaningen som behöver hanteras för att den svenska modellen ska fortsätta stå sig även i framtiden är fackförbundens tapp av medlemmar och representanter.

– För att företagen ska kunna leva upp till Medbestämmandelagen (MBL) behöver det finnas lokala motparter och de senaste 15 åren har 100 000 fackligt förtroendevalda slutat.

Stefan Koskinen tror att fler fackförbund behöver släppa gamla käpphästar. Att de måste våga tänka nytt för att attrahera medlemmar även på de nya företag som växer fram, där det inte är villkoren man konkurrerar med som fackförbund:

– Vi måste gå mot mer moderna avtal som flyttar fler detaljfrågor till dialogen mellan medarbetaren och närmsta chef. Det är vad de unga på dagens arbetsmarknad efterfrågar och ser som en självklarhet.

Den svenska modellen gynnar både arbetsgivare och medarbetare, understryker Stefan Koskinen. Exempelvis förenklar den vardagen för växande företag, som kan luta sig mot redan framförhandlade regelverk i komplexa frågor, till exempel för sjuklön och föräldraledighet.

– I en tid där allt fler kunder värderar CSR-frågor högt är ett kollektivavtal också en kvalitetsstämpel, som visar på seriositet och goda villkor. Vi bör både fira och stå upp för den svenska modellen som har levererat förutsättningar för ett starkt, svenskt näringsliv i snart 120 år, säger han.