Tvist om avtalsenlig lön under uppsägningstid i bemanningsföretag
Tvisten gällde huruvida ett bemanningsföretag i byggbranschen gjort sig skyldig till brott mot kollektivavtalet, byggavtalet.
Av byggavtalet framgår att en uppsagd arbetstagare har rätt att under uppsägningstid behålla lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Byggavtalet gäller även för arbetstagare som är anställda hos bemanningsföretag, om inte något undantag framgår av en bilaga till byggavtalet – vilket det inte gjorde för den aktuella bestämmelsen. Även en bemanningsanställd arbetstagare har således rätt att under uppsägningstid behålla sin lön och andra anställningsförmåner.
Av byggavtalet framgår vidare att arbetstagarens lön är olika beroende på om arbetstagaren är uthyrd eller inte är uthyrd. Under tid då arbetstagaren inte är uthyrd betalas ersättning med lägst grundlön enligt byggavtalet.
Under uppsägningstiden betalade bemanningsföretaget ifråga grundlön för de perioder den uppsagde arbetstagaren inte var uthyrd till andra företag. Tvisten avsåg om bestämmelsen i byggavtalet innebar att arbetstagaren, under tid då denne inte var uthyrd under uppsägningstiden, istället för grundlön hade rätt att få samma ersättning som under det närmast föregående utbokade arbetet, och om bemanningsföretaget därför bröt mot byggavtalets bestämmelse om rätt till bibehållen lön under uppsägningstiden genom att endast betala grundlön.
Förbundet hade yrkat att bemanningsföretaget skulle betala dels lön och semesterersättning med drygt 15 000 kr till arbetstagaren (”RC”), dels allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott med 20 000 kr till RC och med 50 000 kr till förbundet.
Arbetsdomstolen framhöll att även 12 § anställningsskyddslagen (”LAS”) anger att en arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Bestämmelserna i byggavtalet och LAS hade identisk lydelse. Förbundet hade gjort gällande att bestämmelserna hade samma innebörd och arbetsgivarparterna hade inte invänt mot det. Enligt Arbetsdomstolen borde ledning för hur kollektivavtalets bestämmelse ska förstås därför kunna hämtas från lagbestämmelsens förarbeten och tillämpning. Utifrån förarbetena och Arbetsdomstolens praxis redovisade Arbetsdomstolen sedan följande uppfattning:
”Enligt Arbetsdomstolens uppfattning tyder det ovan anförda på att en arbetstagare enligt anställningsskyddslagens bestämmelse ska ha minst samma anställningsförmåner under uppsägningstiden som dessförinnan. Det finns inget som tyder på att en arbetstagare under uppsägningstid kan göra anspråk på andra förmåner än som skulle ha lämnats om han eller hon inte blivit uppsagd. Bestämmelsen ger inte någon garanti mot inkomstsänkningar som är normala hos arbetsgivaren. Någon rätt till högre lön eller bättre anställningsförhållanden under uppsägningstiden kan enligt Arbetsdomstolen inte utläsas. Att en arbetstagare hos ett bemanningsföretag, såsom övriga bemanningsanställda hos företaget, tidvis inte är uthyrd och då avtalsenligt får viss lön kan inte jämställas med att arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls i den mening som avses i bestämmelsen i anställningsskyddslagen. Det finns inte anledning att anta att parterna avsett att ge byggavtalets motsvarande bestämmelse någon annan innebörd än anställningsskyddslagens”.
Arbetsdomstolen anförde sedan att RC, efter uppsägningen, hade fortsatt att arbeta på samma sätt som tidigare; under vissa perioder hade han varit uthyrd till andra företag och under andra perioder hade han stått till förfogande för arbete men inte varit uthyrd. Enligt Arbetsdomstolen hade RC därmed under sin uppsägningstid fått arbetsuppgifter på samma sätt som tidigare. Enligt Arbetsdomstolen fanns det inget som tydde på att bemanningsföretaget hade behandlat honom annorlunda under uppsägningstiden än under bestående anställning; han hade därför inte under uppsägningstiden fått andra arbetsuppgifter än tidigare eller fråntagits arbetsuppgifter. Under uppsägningstiden fick RC lön och helglön på samma sätt som före uppsägningen, dvs. han fick lön när han var uthyrd baserat på den lönenivå som gällde på den arbetsplats som han vid varje tidpunkt var uthyrd till och han fick grundlön under tid när han inte var uthyrd.
Arbetsdomstolen ansåg att RC således hade fått behålla sin lön och andra anställningsförmåner under uppsägningstiden. Därmed ansågs bolaget ha betalat avtalsenlig lön till RC under uppsägningstiden. Arbetsdomstolens bedömning innebar att bolaget inte hade brutit mot byggavtalet och ådragit sig skadeståndsskyldighet mot RC eller förbundet. Förbundets talan avslogs därför och förbundet ålades att ersätta arbetsgivarparternas rättegångskostnader med 90 000 kr.