Tre nya AD-domar
Se särskilt dagens dom AD 2025 nr 47 om visselblåsarlagen där AD kom fram till att det inte var styrkt att vissa avvikelser inom vården som rapporterats till ett vårdföretag var sådana missförhållanden av allmänintresse som omfattas av visselblåsarlagens bestämmelser.
Målet avsåg Företag A, som var verksamt inom dagligvarulogistik. Företaget sålde en verksamhetsgren, Mat.se, till Företag B, vilket ledde till att lagerarbetarnas plockning av varor för Mat.se i Västra Frölunda skulle fasas ut. Vissa tjänstemän blev föremål för verksamhetsövergång. Efter försäljningen aktualiserades en omorganisation och driftsinskränkning vid lagret, vilket innebar varsel om arbetsbrist för ett större antal anställda.
Skyddsombuden ansåg sig ha blivit involverade för sent i planeringen av dessa förändringar och i arbetet med riskanalys och handlingsplan.
Fackförbundet yrkade att Företag A skulle förpliktas att betala allmänt skadestånd till förbundet och till tre skyddsombud för att ha hindrat dem att fullgöra sina uppdrag enligt arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen.
Arbetsgivarparterna bestred yrkandena och menade att någon skyldighet att involvera skyddsombuden tidigare inte förelåg samt att samverkan skett i rätt tid.
Angående försäljningen av Mat.se kom domstolen fram till att det inte var visat att Företag A planerade någon sådan förändring av lokaler, arbetsprocesser eller arbetsorganisation som avses i 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen. Därmed förelåg ingen skyldighet att involvera skyddsombud i planeringen av försäljningen.
Beträffande omorganisationen och driftsinskränkningen konstaterade domstolen att Företag A först i slutet av mars 2022 insåg behovet av omorganisation och driftsinskränkning, och att skyddsombuden involverades i planeringen innan omorganisationen genomfördes. Det ansågs inte vara visat att planering av den framtida arbetsorganisationen påbörjats innan skyddsombuden involverades, och att de därmed fått möjlighet att delta i rätt tid.
Vad slutligen avsåg riskanalys och handlingsplan bedömde domstolen att det första dokumentet var ett utkast och att skyddsombuden involverades i det fortsatta arbetet på ett tillräckligt tidigt stadium. Det ansågs inte anmärkningsvärt att arbetsgivaren påbörjat en preliminär analys innan samverkan skedde.
Arbetsdomstolen avslog fackförbundets talan i sin helhet.
AD 2025 nr 45
Interimistisk prövning av stridsåtgärder. Sedan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet ingått kollektivavtal för hamnarbetare har Svenska Hamnarbetarförbundet inlett stridsåtgärder för kollektivavtal på samma område. Sveriges Hamnar gjorde en fredspliktsinvändning och väckte talan om de varslade stridsåtgärderna.
I beslut den 26 maj 2025 (AD 2005 nr 35) avslog Arbetsdomstolen en begäran om interimistiskt beslut. Därefter varslade Svenska Hamnarbetarförbundet om ytterligare stridsåtgärder och Sveriges Hamnar väckte en ny talan.
Arbetsdomstolen kom fram till att de varslade stridsåtgärderna har till ändamål att uppnå kollektivavtalsbundenhet, att Svenska Hamnarbetarförbundet har förhandlat sina avtalskrav med Sveriges Hamnar samt att det på utredningens nuvarande stadium inte finns fog för att anse att Svenska Hamnarbetarförbundets syfte med stridsåtgärderna är att tränga undan Sveriges Hamnars kollektivavtal med Svenska Transportarbetareförbundet eller utöva påtryckning i någon rättstvist.
Sveriges Hamnars invändningar mot stridsåtgärderna kunde därför inte godtas.
AD 2025 nr 47
Tvisten avsåg frågan om en specialistklinik inom bl.a. plastikkirurgi har brutit mot lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) och därför är skadeståndsskyldig.
En anställd plastikkirurg hade skriftligen och muntligen rapporterat internt om avvikelser i klinikens verksamhet, bl.a. avseende en narkosläkare som arbetade på kliniken. Rapporteringen skedde före ikraftträdandet av visselblåsarlagen. Parterna tvistade om den rapporterade informationen avsåg missförhållanden samt om det fanns ett allmänintresse av att informationen kom fram. Parterna hade vidare tvistat om bolaget försökt att hindra rapportering samt om den rapporterande personen utsatts för repressalier till följd av rapporteringen samt om bolaget brutit mot rapporteringsskyldighet enligt visselblåsarlagen.
Missförhållandena bestod enligt plastikkirurgen i att klinikens narkosläkare utförde sitt arbete oskickligt och att oskickligheten föranledde samarbets- och kommunikationsproblem, vilket påverkade patientsäkerheten. Det fanns ett allmänintresse av att dessa missförhållanden kom fram.
Arbetsdomstolen konstaterade att det var plastikkirurgen dvs klaganden (förlorande part i tingsrätten) som hade bevisbördan för att rapportering av missförhållanden av allmänintresse i enlighet med visselblåsarlagen förekommit.
Arbetsdomstolen ansåg det inte styrkt att narkosläkaren var okunnig eller oskicklig på ett sätt som påverkade patientsäkerheten. Att enstaka händelser, i en verksamhet av förevarande slag, varit allvarliga medför inte att det förelegat missförhållande av allmänintresse. Ett antal av de rapporter om avvikelser som plastikkirurgen åberopat föreföll enligt Arbetsdomstolen bero på de samarbets- och kommunikationsproblem som förekom mellan plastikkirurgen och narkosläkaren. Rapportering med anledning av en konflikt mellan en rapporterande person och en annan arbetstagare på arbetsplatsen är vanligtvis inte av allmänintresse. Sådana arbetsmiljöproblem bör omhändertas på annat sätt.
Arbetsdomstolen fann det sammantaget inte styrkt att de avvikelser som rapporterats var sådana missförhållanden av allmänintresse som omfattas av visselblåsarlagens bestämmelser. Bolagets eventuella försök att hindra dessa rapporteringar omfattades därför inte heller av lagens tillämpningsområde. Eftersom Arbetsdomstolen kom fram till att visselblåsarlagens bestämmelser inte var tillämpliga kunde klagandens talan inte bifallas och tingsrättens domslut, enligt vilken klagandens talan avslogs, skulle därför stå fast.