Arbetsdomstolen fastställer förhandlingsskyldighet mellan bolaget och Stockholms Byggsyndikat
Fråga om ett bolag brutit mot förhandlingsskyldigheten i 10 § MBL.
Mellan bolaget och Stockholms Byggsyndikat – Solidariska byggare (”Syndikatet”) gällde inte kollektivavtal. En person, AT, var medlem i Syndikatet. Den 31 oktober 2024 begärde Syndikatet, per e-post, förhandling med bolaget enligt 10 § MBL angående AT:s lön, arbetsmiljö och anställning.
Syndikatet yrkade allmänt skadestånd med 50 000 kr av bolaget, för brott mot förhandlingsskyldigheten.
Arbetsdomstolen konstaterade inledningsvis att Syndikatet haft rätt till förhandling med bolaget om sin medlem AT. Detta eftersom Syndikatet påstått att AT varit anställd hos bolaget och detta påstående ansågs inte ha förts fram mot bättre vetande. Under sådana förhållanden konstaterade Arbetsdomstolen att bolaget varit skyldigt att förhandla med Syndikatet.
Arbetsdomstolen fann vidare att bolaget skulle anses ha fått del av Syndikatets förhandlingsframställan. Framställan hade inkommit till en e-postadress som enligt bolaget – som var ett familjeföretag – bara användes av familjen och inte av bolaget. Arbetsdomstolen framhöll dock att bolaget hade svarat Syndikatet samma dag, i samma e-postkonversation, dvs. från samma e-postadress, och därvid angett att AT var okänd för bolaget. Eftersom den person som svarade Syndikatet för bolagets räkning var behörig firmatecknare för bolaget vid den aktuella tidpunkten ansåg Arbetsdomstolen att bolaget fått del av den förhandlingsframställan som Syndikatet skickade.
Arbetsdomstolen fann sedan att någon förhandling inte hade kommit till stånd. Bolaget hade gjort gällande att förhandling i vart fall kommit till stånd genom de e-postmeddelanden som skickades mellan parterna. Arbetsdomstolen höll inte med bolaget. Domstolen anförde bl.a. att en part som är skyldig att förhandla ska inställa sig vid ett förhandlingssammanträde om parterna inte gemensamt kommit överens om att välja en annan form av förhandling än sammanträde. Enligt Arbetsdomstolen gav bevisningen i målet inte stöd för att bolaget och Syndikatet kommit överens om någon annan form av förhandling än sammanträde. Eftersom något förhandlingssammanträde inte kom till stånd befanns bolaget således ha brutit mot förhandlingsskyldigheten i 10 § MBL, genom att man inte hade inställt sig vid förhandlingssammanträde. Syndikatet ansågs därmed ha rätt till allmänt skadestånd från bolaget.
Utifrån sin tidigare praxis avseende storleken på skadestånd i situationer där en arbetsgivare inte medverkar till förhandling (AD 2018 nr 9) ansåg Arbetsdomstolen att det allmänna skadeståndet till Syndikatet skulle bestämmas till 30 000 kr i detta fall. Som förlorande part ålades bolaget även att ersätta Syndikatet för dess rättegångskostnader.