Ovaccinerad vårdpersonal blev utan lön
Ett vårdbolag införde en vaccinationspolicy som innebar ett krav på vaccination mot covid-19 för personal som arbetade med vården av patienter i bolagets geriatriska verksamhet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget haft rätt att med stöd av arbetsledningsrätten fatta beslut om en sådan vaccinationspolicy. Som en följd av detta har de arbetstagare som inte vaccinerat sig i enlighet med vaccinationspolicyn inte ansetts stå till arbetsgivarens förfogande och har därmed inte haft rätt till lön.
Hösten 2021, under covid-19-pandemin införde ett vårdbolag en vaccinationspolicy. Den innebar krav på att all personal som deltar i vården av sköra och multisjuka äldre patienter måste vara vaccinerade mot covid-19. Tre undersköterskor ville inte vaccinera sig och skickades hem utan lön, eftersom de inte stod till förfogande för patientnära arbete. Anställningarna bestod under avstängningstiden.
Kommunal tvistade om att arbetstagarna hade rätt till lön under avstängningstiden och yrkade skadestånd för kollektivavtalsbrott. Arbetsgivarparterna företrädda av Almega, vidhöll att vaccinationspolicyn hade ett legitimt syfte, att arbetstagarna inte stått till förfogande och att det inte var något kollektivavtalsbrott.
AD skriver att en förutsättning för arbetsledningsrätten är att den utövas under iakttagande av lag och god sed på arbetsmarknaden. Vid bedömningen av om kravet på vaccination har skett under iakttagande av lag och god sed på arbetsmarknaden måste en avvägning mellan parternas intressen göras. Intrånget i arbetstagarnas personliga integritet måste med andra ord stå i rimlig proportion till det intresse arbetsgivaren vill tillgodose, vilket också följer av artikel 8 i Europakonventionen.
AD gör därefter en intresseavvägning och konstaterar att Bolaget hade starka skäl för att införa vaccinationspolicyn under pågående pandemi, att policyn tillkom efter noggranna överväganden och grundade sig på rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, vilket innebär att den får sägas ha utgått från vetenskap och beprövad erfarenhet. Mindre ingripande åtgärder skulle ha inneburit en större risk för smittspridning, även om effekten är svår att uppskatta. Bolagets intresse väger därför tyngre än arbetstagarnas rätt till personlig integritet och intresse av att inte behöva vaccinera sig.
AD finner sammantaget att bolaget hade rätt att med stöd av arbetsledningsrätten fatta beslut om vaccinationspolicyn. Det har inte framkommit att det funnits några möjligheter till omplacering av arbetstagarna till arbetsuppgifter som inte varit patientnära. Arbetstagarna har därmed inte stått till bolagets förfogande för arbete och har inte haft rätt till lön. Det var inte brott mot kollektivavtalet.
Kommunals yrkande som rörde påstått försök till provocerad uppsägning hade inte varit föremål tvisteförhandlingar och togs därför inte upp till prövning i sak.
God Jul och Gott Nytt ÅR!