Nya AD-domar
AD 71/23, förbud mot huvudduk inte diskriminering. AD 68/23, byggbolag skulle ha primärförhandlat innan de anlitade inredningsföretag för monteringsarbete.
2023 domar nr 71 och 68
Målet var ett s.k. B-mål, dvs. en överklagad dom från tingsrätt. Solna tingsrätt, i detta fall.
En kvinnlig arbetstagare stämde sin f.d. arbetsgivare för brott mot diskrimineringslagen (DL), grunderna religion och kön. Hon yrkade diskrimineringsersättning med 23.700 kronor, som är ett halvt basbelopp. Målet handlades därför som ett s.k. förenklat tvistemål, FT-mål. Det innebär bl.a. att förlorande parts skyldighet att ersätta vinnande parts rättegångskostnader är begränsad till ca 1400 kronor per instans avseende arbete. Därutöver kan förlorande part bli skyldig att ersatta vinnande part för utlägg som denne haft.
Hennes arbetsgivare var ett säkerhetsföretag, Rapid Säkerhet AB. De är alltså medlemmar hos oss.
Arbetsgivaren hade en neutralitetspolicy enligt vilken anställda inte fick bära synliga religiösa, politiska eller filosofiska symboler. Kvinnan arbetade som behovsanställd s.k. trygghetsvärd i kollektivtrafiken i Stockholm.
Efter en tid i anställning förklarade arbetstagaren att hon hade börjat bära muslimsk slöja och att hon avsåg att göra det även i arbetet. Bolaget beslutade då, med hänvisning till neutralitetspolicyn, att hon då inte fick fortsatta arbeta i bolaget. Arbetstagaren ansåg att policyn och tillämpningen av stred mot DL. Utöver diskrimineringsersättning yrkade hon att domstolen skulle förklara policyn ogiltig.
Bolagets motiv för neutralitetspolicyn var och är bl.a. att minska risken för att trygghetsvärdarna ska angripas fysiskt eller verbalt av resenärer som kan ogilla nämnda typer av symboler. AD (liksom tingsrätten) kom fram till att policyn till sin ordalydelse gällde lika för alla och att den också tillämpades på det sättet av bolaget. Arbetsmiljömotivet var ett verkligt behov ansåg AD och policyn var lämplig och nödvändig för att uppfylla behovet. Bolaget hade därmed inte gjort sig skyldigt till vare sig direkt eller indirekt diskriminering. Kvinnas talan avslogs alltså.
Domen är i enlighet med domar om neutralitetspolicies som EU-domstolen har meddelat (C-157/15, C-804/18 och C-148/22).
Här är AD:s egen sammanfattning av den dom, 68-23, som handlar om 38 – 40 §§ MBL
Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget har för utförandet av uppdraget åtagit sig visst montagearbete, som i sig har fallit under det s.k. byggavtalet, och lagt ut detta arbete på andra utförare. Arbetsdomstolen har funnit att byggbolaget inför anlitandet av inredningsföretaget har varit skyldigt att primärförhandla med förbundet enligt en branschöverenskommelse i Bilaga D till byggavtalet som hänvisar till 38 § medbestämmandelagen.
Även fråga om tillämpningen av en i kollektivavtalet intagen regel om bortfall av skadeståndsskyldighet i fall där ett kollektivavtalsbrott kan anses ursäktligt, samt om nivån på det allmänna skadeståndet.
Och AD:s domslut:
1. Arbetsdomstolen förpliktar Peab Sverige AB att till Svenska Byggnadsarbetareförbundet betala allmänt skadestånd med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 september 2022 till dess betalning sker.
2. Föreningen Byggföretagen i Sverige och Peab Sverige AB ska med hälften vardera ersätta Svenska Byggnadsarbetareförbundet för rättegångskostnader med 341 463 kr, varav 265 980 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.