Tvist om utebliven lön avgjord – kock får ersättning
Fråga om en arbetstagare, en kock, hade rätt till ytterligare lön.
Kocken yrkade att utfå drygt 140 000 kr i utebliven lön. Arbetsgivaren bestred yrkandet. Tingsrätten fann att kocken inte hade styrkt att arbetsgivaren var skyldig att betala ytterligare lön till kocken. Kocken överklagade till Arbetsdomstolen.
Kocken åberopade bl.a. följande till stöd för sin talan. Med en bruttolön om 22 000 kr per månad skulle han enligt anställningsavtalet ha fått 242 000 kr i bruttolön och 190 630 kr i nettolön för elva månaders arbete. Han fick endast 70 000 kr i nettolön under anställningstiden. Han fick 40 000 kr kontant vid ett tillfälle, mindre belopp kontant vid flera tillfällen om totalt 20 000 kr och 10 000 kr betalades in på hans konto i september 2022. Utestående lön uppgår därmed till 120 630 kr. Till det ska läggas semesterersättning och kostnader som uppstått för att kräva in den utestående lönen. Sammanlagt uppgår det yrkade beloppet till 140 828 kr. Han fick lönen i kontanter, eftersom han inte hade något bankkonto förrän i februari 2022.
Arbetsgivaren invände att full lön hade betalats till kocken i enlighet med anställningsavtalet, och anförde bl.a. följande. I början av anställningen hade kocken inget bankkonto. Lönen betalades därför kontant i mindre summor. Han överförde därtill vid ett tillfälle 10 000 kr till kockens bror i Jordanien och kocken fick använda hans VISA-kort vid en resa i Jordanien. Han gav även kocken 3 000 kr i kontanter inför resan. Hans revisor bokförde kockens lön och såg till att arbetsgivaravgifter och försäkring betalades.
Arbetsdomstolen gjorde följande överväganden och bedömningar.
Bevisbördan för att en arbetstagare har fått full lön ligger normalt på arbetsgivaren. En arbetsgivare är skyldig att föra bokföring och dokumentation över löneutbetalningar. En arbetsgivare bör därför kunna styrka att lön har betalats ut korrekt. Att föra bevisning om motsatsen, dvs. att betalning inte har skett, är däremot typiskt sett förenat med praktiska svårigheter, se t.ex. AD 2017 nr 4.
Sammantaget ansåg Arbetsdomstolen att utredningen i målet talade för att de uppgifter som framgick av kockens inkomstdeklaration inte var korrekta. Enligt Arbetsdomstolens uppfattning styrkte inkomstdeklarationen därför inte att arbetsgivaren betalat ut lön till kocken med det i inkomstdeklarationen angivna beloppet. Därutöver hade arbetsgivaren bl.a. anfört att han betalat lön till kocken i enlighet med en kundkopia av en överföring till kocken och fakturor avseende inköp gjorda på arbetsgivarens kreditkort. Enligt Arbetsdomstolen styrkte de åberopade handlingarna inte att överföringen respektive inköpen på kreditkortet avsåg lön till kocken.
Arbetsdomstolen kom därmed till slutsatsen att arbetsgivaren inte hade styrkt att han hade betalat ut mer lön till kocken än vad kocken hade medgivit.
Arbetsdomstolen hade därmed att ta ställning till vilket lönebelopp kocken hade rätt till.
Arbetsdomstolen framhöll att det ankom på kocken att visa att han hade arbetat de dagar han påstod. Arbetsdomstolen ansåg att kocken inte hade visat några omständigheter till stöd för att han hade börjat arbeta tidigare än det datum då anställningen påbörjades enligt anställningsavtalet. Kocken hade inte heller visat att sista anställningsdag var den 11 juli 2022. Istället utgick Arbetsdomstolen från att kocken hade arbetat t.o.m. den 6 juni 2022, vilket var vad arbetsgivaren gjorde gällande. Givet detta fann Arbetsdomstolen att kocken hade rätt till lön under nio månader och 28 dagar.
Arbetsdomstolens bedömning blev att kocken hade rätt till ytterligare lön med 126 394 kr efter skatt, vilket arbetsgivaren ålades att betala.