
Tre åtgärder för att stärka tjänstesektorn i EU
EU-kommissionen utvecklar en ny strategi för den inre marknaden – en viktig möjlighet att stärka tjänstesektorn. Här berättar Johannes Nathell, Almegas expert på EU-frågor, varför detta är avgörande för svenska tjänsteföretag.
Den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital är en grundsten i det europeiska samarbetet och en framgångssaga i termer av ökad frihet, jobb och ekonomiskt välstånd. Men det finns fortsatt stora utmaningar. Enligt den senaste årliga inre marknads- och konkurrenskraftsrapporten från EU-kommissionen har integrationen på den inre marknaden saktat av.
Därför är det särskilt välkommet att EU-kommissionen nu arbetar med att ta fram en ny horisontell inre marknadsstrategi med syftet att fördjupa och fullända den inre marknaden inom unionen. Högst upp på prioritetslistan borde vara att riva byråkratiska hinder för tjänstehandeln. Trots att tjänstesektorn utgör två tredjedelar av dels näringslivets förädlingsvärde, dels den privata sysselsättningen inom EU fungerar den inre marknaden för tjänster långt ifrån lika bra som den för varor.
Under januari gavs tillfälle att lämna synpunkter till EU-kommissionen med anledning av den nya horisontella inre marknadsstrategin, vilket Almega självklart gjorde för att belysa svenska tjänsteföretags behov och utmaningar. Vi lyfter särskilt tre åtgärder: Johannes Nathell, Almegas näringspolitiska expert inom EU-frågor, redogör här för våra synpunkter och vikten av att svenska tjänsteföretags perspektiv beaktas i det fortsatta arbetet.
– Problematiken för tjänsteföretagen är komplex och mångfacetterad. Medan en vara så gott som alltid är en produkt kan en tjänst inkludera allt från mjukvara och abonnemang, till säkerhetstjänster. Men det man kan säga är att huvudproblemet grundar sig i en omfattande byråkrati med lager på lager av reglering på många olika nivåer, kommunal-, regional-, nationell- och EU-nivå – i 27 olika medlemsländer.
– För det första vill vi att EU-kommissionen fulländar tjänstedirektivet. Trots att det trädde i kraft för mer än 15 år sedan med syfte att fördjupa tjänstehandeln så finns 60 procent av de hinder som fanns innan kvar idag. Så kan vi inte ha det.
För det andra så vill vi att principen om ömsesidigt erkännande, som gäller för varor, också ska gälla tjänster som huvudregel, vilket skulle underlätta tjänstehandeln enormt. En lågt hängande frukt att börja med ser vi vore att EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att minska antalet reglerade yrken när de endast är reglerade i ett eller ett fåtal medlemsländer.
Slutligen för det tredje så vill vi etablera ett snabbspårsförfarande till Europeiska unionens domstol (CJEU) för specialfall relaterade till nationella regler som strider mot den inre marknaden för att skärpa efterlevnaden och påskynda processen. Vi tycker också att det bör vara möjligt att suspendera nationella lagar som strider mot den inre marknaden från början av ett överträdelseförfarande.
– Det är väldigt välkommet att den nya EU-kommissionen återkommande uttalat att den inre marknaden särskilt behöver fördjupas på just tjänsteområdet varför vi tror att våra inspel är värdefulla i deras arbete framöver. Nästa steg är att cirkulera och sprida våra synpunkter till svenska regeringen och till våra svenska europaparlamentariker för att de också ska kunna ligga på och påverka lagstiftningsprocessen framgent. Vi ser fram emot fortsatt dialog och samarbete i dessa viktiga frågor.