Debatt: Exportpolitiken sviker Sveriges framtidssektor

Mitt i ett handelspolitiskt kaos, präglat av tullkrig och stoppade varuflöden, hamnar en av Sveriges viktigaste tillgångar i skymundan: den kunskapsintensiva tjänsteexporten. En ny rapport från Almega visar att Sverige fortfarande står starkt, men tappar mark.

Tjänstesektorn är inte ett komplement. Den är kärnan i svensk ekonomi. Den privata tjänstesektorn står för över hälften av produktionen och nära hälften av jobben. Tjänsteexporten utgör 38 procent av exporten och sysselsätter 730 000 personer, lika många som varuexporten. Ändå lyser den med sin frånvaro i handelspolitiken.

Sverige har länge haft ett övertag. Mer än två tredjedelar av vår tjänsteexport är kunskapsintensiv, långt över EU-snittet. Exporten av datatjänster, FoU, avancerade affärstjänster, immateriella rättigheter och audiovisuella tjänster uppgår till 845 miljarder kronor. Snabbast växer audiovisuella tjänster, femtiofalt på tio år, vilket förklaras av utvecklingen inom streaming och gaming.

Men bakom siffrorna döljer sig en oroande trend. Rensar man bort ett fåtal globala succéer, som Spotify och de stora spelutvecklarna, är bilden en annan. Då växer svensk tjänsteexport långsammare än i jämförbara länder. Mellan 2014 och 2024 minskade Sveriges andel av EU:s kunskapsintensiva tjänsteexport från 5,8 till 4,8 procent samtidigt som utvecklingen av vår tjänsteexport var sämre än både EU-snittet och konkurrentländer som Danmark, Nederländerna och de baltiska länderna.

Inte heller kronan räddar oss. Trots en kraftigt försvagad valuta, vilket typiskt gynnar exporterande företag, utvecklas tjänsteexporten svagare än EU-snittet. En svag kronkurs har alltså inte gynnat den svenska tjänsteexporten. Slutsatsen är tydlig: det är inte priset som avgör. Det gör kvalitet, kompetens och innovationsförmåga.

Samtidigt backar Sverige i internationella jämförelser just vad gäller digitalisering, AI och tillgång till kvalificerad arbetskraft, just de faktorer som avgör den kunskapsintensiva sektorns konkurrenskraft.

Politiken hänger inte med. Exportfrämjandet är fortfarande byggt för varor: mässor, produkter och marknadsintroduktioner. Men tjänsteföretag säljer projekt, kunskap och skalbara lösningar, ofta helt utan fysiska flöden. Det kräver en annan logik. Och en ny politik. Regeringen måste ställa om. Villkoren för nya kunskapsintensiva tjänsteföretag måste förbättras. Exportfrämjandet måste spegla deras verklighet.

Sverige måste också driva frågan internationellt. Hinder på EU:s inre marknad för tjänster måste bort. I nya frihandelsavtal måste tjänster, inte minst digitala och kunskapsintensiva, stå i centrum och inte hamna i skymundan av tullar på varor.

Tjänster bär redan Sveriges välstånd och konkurrenskraft. Nu måste politiken göra detsamma. Annars blir vi omsprungna.

Johannes Nathell, näringspolitisk expert, Almega,
Lars Jagrén, seniorkonsult, tidigare chefekonom Företagarna och Unionen