EU-engagemanget får inte bli ett tomtebloss
Byråkrati, regelkrångel och klåfingriga politiker. Visst går det att hitta exempel på detta inom EU. Samtidigt, i relation till allt vi har vunnit på vårt svenska medlemskap bleknar dessa sällsynta avigsidor snabbt.
EU:s betydelse för Sverige är svår att överskatta. Den inre marknaden har inneburit nya affärsmöjligheter för våra företag. Nya kunder innebär nya arbetstillfällen. I detta fall talar vi om hundratusentals jobb. Att EU fungerar är helt avgörande för våra svenska företag, våra jobb och vårt välstånd.
Under det närmaste halvåret kommer EU och EU-frågorna stå i fokus i Sverige. Som ordförandeland i ministerrådet ökar det svenska inflytandet. Även det mediala intresset kommer att öka, inte minst genom de 150 EU-möten som kommer att hållas i Sverige. Detta är givetvis bra och betydelsefullt.
Samtidigt vore det olyckligt ifall engagemanget i EU-frågor begränsas till det halvår som Sverige är ordförandeland. EU är inte bara vår viktigaste marknad. Även politiskt får unionen en allt större betydelse, inte minst med tanke på geopolitiska utvecklingen i omvärlden.
EU är dessutom en oerhört viktig lagstiftare. Över hälften av alla lagar och regler i Sverige har sitt ursprung i unionen. Även de regler som styr vårt svenska näringsliv har allt oftare sin grund i EU-direktiv. I regel är detta något positivt och Sverige har tjänat och tjänar mycket på att vara med i EU. Många av direktiven syftar till att skapa gemensamma regler inom unionen som gör det enklare att göra affärer på den inre marknaden.
Tyvärr betyder detta inte att alla regler är optimalt utformade eller att all EU-lagstiftning är bra. Tvärtom. Många av de regleringar som tillkommit på senare tid, och mycket av det som finns på dagordningen, försvagar dessvärre de europeiska företagens konkurrenskraft.
EU spelar också en viktig roll i den gröna och digitala omställningen. Rätt använd kan den europeiska industripolitiken fungera som en katalysator för omställningen. Och i takt med att den europeiska konkurrenskraften på området gynnas främst de företag som leder utvecklingen – inte sällan svenska företag. Detta förutsätter dock att industripolitiken används just som ett medel för att främja utveckling, inte för regional protektionism.
Pandemin och därefter det fruktansvärda kriget i Ukraina har utsatt de globala värdekedjorna för hårda prövningar. Från vissa håll har det till och med talats om slutet för globaliseringen. Men även om de senaste åren har varit utmanande, har tjänstesektorn bara inlett sin globaliseringsresa. Digitaliseringen och automatiseringen, med allt större inslag av artificiell intelligens, skapar nya förutsättningar för näringslivet att ställa om, anpassa sig till och ta vara på de nya möjligheterna.
Globaliseringen av tjänster kräver dock att EU:s inre marknad fungerar även för tjänstehandeln. I dag finns det tyvärr alltför många handelshinder i form av nationella regler som gör det svårt för tjänsteföretag att göra affärer över nationsgränserna. Därför är det glädjande att regeringen, efter påtryckningar från bland annat Almega, har den inre marknaden för tjänster på prioriteringslistan.
Att alltmer lagstiftning kommer från EU är ett faktum som vi i Sverige måste anpassa oss till. Därför måste vi även i Sverige arbeta för att skapa bättre förutsättningar för ett europeiskt näringsliv. Detta får inte upphöra bara för att Sverige lämnar över ordförandeklubban till Spanien. Ett välfungerande EU och en stark svensk europapolitik är alldeles för viktigt för Sverige för att låta vårt EU-engagemang bli ett tomtebloss.