”Över hälften av tjänste­företagen lider av kompetensbrist”

Bristen på arbetskraft hotar svensk välfärd, tillväxt och konkurrenskraft. Att säkra företagens kompetensförsörjning är alltjämt en av Almegas viktigaste uppgifter, skriver organisationens vd, Ann Öberg.

Sverige är ett litet handelsberoende land i Europas utkant. Vårt välstånd avgörs av produktiviteten och konkurrenskraften hos våra företag. Tyvärr är bristen på kompetens det största hindret för tillväxt just nu.

Den privata tjänstesektorn är Sveriges tillväxtmotor. Den står för nästan hälften av jobben och bidrar med drygt hälften av Sveriges BNP. Nio av tio nya jobb de senaste åren har tillkommit i den privata tjänstesektorn. Men tjänsteföretagen skulle ha kunnat skapa ännu fler jobb. Problemet stavas kompetensbrist. Mer än vartannat tjänsteföretag lyckas inte rekrytera de medarbetare de behöver.

Att medarbetarna är ett företags främsta tillgång är i högsta grad en sanning inom den personalintensiva tjänstesektorn. Vi lever i ett alltmer kunskapsintensivt samhälle, pådrivet av den gröna omställningen, en snabb teknikutveckling, digitalisering och globalisering. Kunskapsintensiva företagstjänster är den snabbast växande branschen i dag men utvecklingen framöver är helt beroende av möjligheten att rekrytera utbildad och yrkeskunnig arbetskraft. I slutänden är det kompetensförsörjningen som avgör det framtida svenska välståndet.

En god kompetensförsörjning är även en förutsättning för att skapa nya innovationer. Utan kvalificerade medarbetare kan inte ny kunskap skapas eller kommersialiseras. För att vi ska kunna utveckla nya, innovativa tillväxtbranscher som står sig i den internationella konkurrensen krävs ett utbildningssystem med hög kvalitet och stor kapacitet.

Samtidigt är kunskaper inte något statiskt. De förändras över tid. Möjligheten att komplettera och uppdatera kunskaper har därför stor betydelse för både arbetsgivare och den enskilde individen. För att göra det möjligt att investera i kompetensutveckling har Almega sedan länge arbetat för att införa skatteavdrag för företag som investerar i sina medarbetares kompetensutveckling.

Att det råder stor efterfrågan på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är hög är inte acceptabelt. Betydligt mer måste göras för att matcha de hundratusentals som söker arbete till lediga jobb. Den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen, där privata aktörer får huvudansvaret för matchningen, tar viktiga steg i rätt riktning men tempot i reformen måste öka.

Arbetskraftsinvandringen bidrar också till kompetensförsörjningen, speciellt inom vissa tjänstebranscher. Majoriteten av arbetskraftsinvandrarna arbetar inom bristyrken och stannar i landet ett par år. Arbetskraftsinvandrarna är ekonomiskt lönsamma för Sverige och bidrar med en högre BNP och stärkt välfärd.

För att säkra kompetensförsörjningen krävs att en rad faktorer samverkar, däribland de svenska systemen för arbetsgivaravgifter, skatter och bidrag. Dessa måste vara utformade för att stimulera ökad sysselsättning och främja rörligheten på arbetsmarknaden. Det sistnämnda kommer också understödjas av det efterlängtade nya huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd.

Att bristen på arbetskraft hindrar svenska företag från att växa är ett lika allvarligt som reellt hot. Oavsett om företagen väljer att sänka kompetenskraven eller helt enkelt avstår från att anställa, riskerar affärer att gå om intet. Svenska företag är helt avgörande för svensk välfärd, tillväxt och konkurrenskraft. Det krävs ändamålsenliga system för att kunna möta behovet av kompetens både i dag och i morgon. Att skapa dessa är alltjämt en av Almegas viktigaste uppgifter.

Läs alla Ann Öbergs krönikor  Mer om kompetensförsörjning