Handels­avtalet mellan EU-UK har nu röstats igenom – vad innebär det för dig och ditt företag? 

Storbritanniens uttåg ur EU den 31 januari 2020, Brexit, följdes av långa förhandlingar mellan parterna. Resultatet, ett partnerskaps- och handelsavtal, blev klart i december och trädde i kraft den 1 januari i år. Almega har analyserat handelsdelen av avtalet och ger sin syn på hur det påverkar svenska företag.

Innebär avtalet förändrade handelsprocedurer? 

Ja, Storbritannien är numera ett så kallat tredje land och då uppstår det en tullgräns.

Kommer svenska företag behöva betala tull? 

Nej. Alla tullar är från start satta vid noll och det finns inte heller några kvoter. Men för att slippa betala tull måste företag visa att varorna i fråga uppfyller ursprungsreglerna och att deras ekonomiska nationalitet antingen är brittisk eller från EU.

Hur visar ett företag en produkts ursprung?

Ursprungsbevisningen sköts genom självcertifiering baserad på vad exportören och/eller importören känner till om ursprunget. Det här är en relativt enkel procedur vilket förhoppningsvis minskar risken för att ett företag hellre väljer att betala tull än att försöka bevisa varans ursprung.

Slipper företag tekniska handelshinder?

Nej, tyvärr kommer det snarare att gradvis uppstå nya hinder. När Storbritannien (förutom Nordirland) inte längre är en del av EU:s inre marknad, med fri rörlighet för varor, upphör även harmoniseringen med EU:s regelverk och principen om ömsesidigt erkännande. Inledningsvis kommer dock Storbritannien ha samma regler som EU, men i takt med egna tolkningar och nya nationella regler kommer skillnaderna att öka. Hur stor avvikelsen från EU:s regler blir beror på hur viktigt Storbritannien anser att en fortsatt handel med EU är.

Kommer tjänsteföretag att kunna fortsätta som vanligt? 

Ja och nej. De flesta direkta hinder för tjänstehandel förbjuds och inga krav får ställas på tjänsteföretagen utöver sådana som är legitima för tjänstens säkerhet, såsom kvalitet. Möjligheten att ha medborgare från varandras länder som styrelseledamöter begränsas inte heller. Dessutom liberaliseras handeln med juridiska tjänster. Avtalet har en negativ listning av sektorer, vilket innebär att allt som inte är uttryckligen reglerat är tillåtet. Framtida tjänster kommer därför per automatik få fullt marknadstillträde.

När harmoniseringen av regelverket med EU och principen om ömsesidigt erkännande upphör kommer det att uppstå regelskillnader som företag måste anpassa sig till. Brittiska myndigheter kan ställa nya krav och införa nya regler för tjänsteverksamhet och då kommer företag behöva anpassa sig.

De flesta större hindren för tjänstehandeln består i dessa ’domestic regulations’ och dessa hanteras i princip inte i avtalet. Effekten kan därmed bli en gradvis mer byråkratisk, kostsam och osäker miljö för tjänsteföretag med affärer i Storbritannien.

Omfattas personrörlighet av avtalet?

Den fria rörligheten för personer mellan EU och Storbritannien upphör. Det var ett av syftena med Brexit. Det finns dock nya regler i avtalet som underlättar för personer som reser i tjänsten och som medger korta vistelser (90 dagar) i varandras länder utan tillstånd. Dessutom krävs inget arbetstillstånd för människor som etablerar nya affärsverksamheter.
För att människor ska kunna jobba i ett annat land krävs dock att deras kvalifikationer erkänns. Det finns inget beslutat om yrkeskvalifikationer i avtalet och efter årsskiftet blir dessa inte längre automatiskt erkända. Förmodligen kommer dock ett samarbete kring detta att inledas i syfte att minimera eventuella problemen.

Kan data skickas som vanligt?

Tills vidare ja, men på längre sikt är det oklart. Avtalet innehåller ett förbud mot lokala datalagringskrav. I övrigt får dataöverföringar en övergångsperiod på ett halvår. Det finns också regler som ska underlätta övergången till digitala lösningar generellt, såsom att digitala signaturer ska gälla och fysiska papper inte ska krävas i olika ärenden.

Kan företag fortsätta delta i offentlig upphandling på varandras marknader?

Ja, parterna har en överenskommelse om tillträde till varandras marknader för offentlig upphandling. Det finns starka transparenskrav på hur anbuden ska publiceras och trösklarna är så pass låga att även mindre kontrakt omfattas.
Däremot kommer brittiska anbud inte längre att publiceras i EU:s TED-databas. Britterna planerar även omfattande reformer av sitt regelverk för upphandling. Dessa ändringar bör dock påverka brittiska företag och EU-företag lika.

Kan Storbritannien införa vilka lagar och statsstöd som helst framöver, även om det skapar orättvis konkurrens? 

Ja, i teorin men kanske inte i praktiken. Båda parter är fria att göra vad de vill inom subventioner, skattetransparens, arbetsrätt och miljö. Samtidigt är motparten i sin fulla rätt att, om motparten ”avviker nedåt” i sina standarder, kontra med begränsat marknadstillträde var som helst i avtalet.

Avtalet reglerar hur detta ska ske och det gäller inte bara avvikelser nedåt jämfört med idag, utan även om man avviker nedåt gentemot framtida regler.

Vad händer nu?

Den politiska överenskommelsen mellan EU och Storbritannien måste godkännas formellt av medlemsländerna och EU-parlamentet. Det brittiska parlamentet har givit sitt godkännande och nu har Europaparlamentet till den 30 april att göra detsamma. Tills dess är avtalet provisoriskt.