Hoppa till innehåll

Satsningen som ska locka talangerna till Sverige

International House öppnar nu i flera svenska städer. Genom att samla offentliga aktörer på samma plats kan man göra migrationsprocessen snabbare för kompetensinvandrare och de internationella talangerna. Almega var tidigt ute med att föreslå en liknande lösning. Det är efterlängtat och nödvändigt, men långt ifrån tillräckligt för att råda bot på kompetenskrisen.

– Det är hög tid att vi börjar jobba för att attrahera fler internationella topptalanger till Sverige. Men vi har ett behov av större strukturreformer. Det handlar inte bara om att förklara den snåriga byråkratin som kompetensinvandrare möter, utan om att i grunden förändra den, säger Andreas Åström, chef för näringspolitik och kommunikation på Almega.

International house ska förenkla byråkratin

Expat-centers som de kallas i Nederländerna och Danmark öppnar i flera städer. Här kallas de ”international houses”. I Stockholm, Göteborg och Lund ska de underlätta för kompetensinvandrare. Det kan handla om saker som registrering i folkbokföringen, medborgarservicenummer (BSN-nummer) och hjälp med körkort eller skatteregler. För den som är ovan vid svenska institutioner kan det vara bra med en hjälp förbi de krångligaste bitarna.

Målet är att samla statliga myndigheter så som Skatteverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen under samma tak, men också förvaltningar från olika politiska nivåer. För den som kommer till Sverige ska det vara lätt att navigera mellan kommun och region. Representanter från varje nivå kan hjälpa kompetensinvandraren att hitta rätt med saker så som att placera sina barn på en skola, skriva upp sig i bostadskön eller hjälpa sin partner att få vård när hen är sjuk.

Exakt hur det kommer se ut i de svenska städerna är ännu inte klart. Men det är viktigt att inse att snårig byråkrati utspridd på olika myndigheter både är komplicerad och spretig. Genom att samla myndigheterna på samma plats kan man underlätta flytten till Sverige.

Framgångssagan i exempelvis Nederländerna beror också på att ett snabbfotad offentligt maskineri kombinerats med en strukturell öppenhet. Lagstiftningen är från första början anpassad för att göra det enkelt för kompetensinvandrare att komma till Nederländerna och arbeta. Kompetensutvisningarna i Sverige har varit en del av en bredare problematik än bristen på samordningen.

Regelverken måste förändras

Bättre villkor för kompetensinvandring krävs för att lösa kompetenskrisen i tjänstesektorn. Den internationella konkurrensen är tuff och rekryteringsbehoven stora, trots den stundande lågkonjunkturen. IT- och Telekomföretagen har exempelvis visat att det 2022 kommer saknas 70 000 personer med IT-kompetens i Sverige. Trots detta har lagstiftningen försvårat för kompetensinvandrare att få ett arbetstillstånd.

Enligt en undersökning från myndigheten Tillväxtanalys stannar dessutom bara 20 procent av de utländska studenterna och doktoranderna i Sverige efter avslutad utbildning, vilket är något lägre än i jämförbara OECD-länder.

Dessutom har mängder med kompetensinvandrare utvisats de senaste åren, ofta på grund av små bagatellartade förseelser. Detta har slagit hårt mot de enskilda individerna och företagare som förlorat högt kompetenta medarbetare.

– Bristen på kompetens har varit det största hindret för den svenska ekonomin de senaste åren. Ska våra företag vara med och lösa samhällsutmaningarna behöver de kunna rekrytera medarbetare även utanför EU. Det är dags att lagstiftningen moderniseras, säger Andreas Åström.

Så löser vi kompetenskrisen

Regelverket för kompetens­invandring måste bli smidigare. Idag finns stora problem med kompetensutvisningar på grund av krångliga regler. Sverige behöver en övergripande strategi för internationell talangattraktion, med tydliga mål och satsningar. International houses är en del på vägen i den lösningen.

För att förbättra möjligheten att komma hit som kompetensinvandrare föreslår Almega:

* Återkallelsebestämmelsen skrivs om från ska utvisas till får utvisas. Utvisningsbeslut ska inte kunna fattas utan att man ger arbetsgivaren en rättvis chans att rätta till eventuella felaktigheter.

* Migrationsverket måste sluta ställa krav på att alla arbetsgivare ska teckna de kollektivavtalade försäkringarna.

* Migrationsverket bör göra en tidig och stödjande uppföljning av villkoren, för att ge arbetsgivare en god chans att rätta till eventuella felaktigheter.

* Myndigheterna måste informera alla arbetsgivare och arbetstagare klart och tydligt om vilka krav som finns för att arbetstillstånd ska kunna förlängas och permanent uppehållstillstånd