Ökad rörlighet för en bättre tjänstesektor
En växande tjänstesektor och ökad kompetensbrist kräver en bättre fungerande inre marknad.
Tjänstesektorns ökade betydelse
Tjänstesektorn betyder alltmer för tillväxt och nya jobb. Här finns 90 procent av de nya jobben och två tredjedelar av EU:s ekonomi. I Sverige stod datakonsulter, telekomföretag och företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, bemanning, fastighetsservice, säkerhetstjänster och resetjänster tillsammans för drygt 75 procent av tillväxten i den privata tjänstesektorn under första kvartalet 2018.
Ökad tjänsteexport och större konkurrens
Sveriges export har ett allt större tjänsteinnehåll, dels i form av en ökad andel företagstjänster och dels i form av ökad export från tjänstesektorn i sig.
Att alltfler sysselsätts med exportproduktion inom tjänstesektorn beror såväl på en ökad export av avancerade tjänster från tjänsteföretag till exportmarknaden, som på ökad försäljning av insatstjänster i exportindustrins produktion. Varu- och tjänsteproduktionen i Sverige är sedan länge starkt sammanflätade.
Men exportinriktade tjänsteföretag möter en allt större konkurrens från utländska producenter, särskilt bland it-, teknikkonsult- och arkitekttjänster. Högre efterfrågan ger rekryteringsbehov, men bristen på rätt kompetens hindrar ökad produktion och leder på sikt till ökad outsourcing och löneglidning i Sverige.
Den inre marknaden i fokus
Att den inre marknaden fungerar är avgörande för tjänstesektorn, men det saknas ett helhetsgrepp om alla reformer. I dag har vi ett komplext nätverk av regler som orsakar såväl ekonomisk som politisk osäkerhet och som i sina olika delar dessutom kan upplevas motsägelsefullt. Detta gäller inte minst arbetskraftens rörlighet, som ofta är ett fundament för tjänsters rörlighet. Samtidigt som EU:s medlemsländer är överens om värdet av fri rörlighet för tjänster undergrävs det av en vilja av att detaljreglera. Ett exempel är reglerna för utstationeringar av arbetskraft i samband med tillfällig tjänsteutövning, som skapar både praktisk och rättslig osäkerhet om förutsättningarna för den fria rörligheten för tjänster.
EU:s huvuduppgift måste vara att fokusera på gränsöverskridande frågor, att förbättra rörligheten på den inre marknaden. Parallellt med detta måste EU bidra till att medlemsländerna genomför inre marknadslagstiftningen i tid och på ett korrekt sätt. Brister i genomförandet drabbar den inre marknaden och tjänstehandeln negativt. Även om en del olikheter i genomförandet är ofrånkomligt, måste onödig överreglering när EU-lagstiftning genomförs nationellt, undvikas. EU-kommissionen kan här spela en roll för att tydliggöra genomförandet.
Kraven på en ny industripolitik bottnar i mångt och mycket i en önskan om att skydda en mindre konkurrenskraftig industri från konkurrens. Med en tilltagande tjänstefiering måste den inre marknaden vara centrum för EU:s politik och fokus borde istället ligga på effektivitet och att riva hinder för fri rörlighet, särskilt för tjänster. Det kommer att förbättra konkurrenskraften och gagna hela näringslivet.
Almega vill att:
- De fria rörligheterna försvaras, både inom och utom EU. Globaliseringen skapar möjligheter för tjänsteföretagen att stärka sin konkurrenskraft.
- De handelsavtal som EU ingår ska göra det enklare att skapa starka globala värdekedjor, och inkludera tjänster. Att tjänster tydligt ingår i handelsavtalen har också stor betydelse för andra branscher, som tjänstefieras allt mer.
- EU bygger en väl fungerande inre marknad där det skapas en stark europeisk tjänstemarknad som också leder till att tjänsteföretagen kan växa globalt.
- Villkor som inte handlar om att underlätta handel och affärer tas bort från handelsavtalen som varken kan eller ska förväntas lösa alla problem.