Hoppa till innehåll

Remissvar – Ansökan om ett nytt miljötillstånd för Arlanda Flygplats

Komplement till Swedavias remissvar avseende de samhällsekonomiska aspekterna som måste tillvaratas i målet

Flyget har utvecklats som en integrerad del av den strukturomvandling som det svenska näringslivet genomgått. Svenska företag har gått från mer renodlad varuproduktion till att dels producera alltmer avancerade produkter med ett högt tjänsteinnehåll, dels till en växande produktion av kunskapsintensiva tjänster. Enbart inom näringslivet var drygt två miljoner sysselsatta i tjänstesektorn under 2010, motsvarande drygt 45 procent av Sveriges sysselsättning. Inkluderas den offentliga sektorn, arbetar ungefär 3 av 4 svenskar i tjänstenäringarna.

Varuexporten utgör den största delen av svensk export, med cirka 70 procent. Men exporten av tjänster har fått en allt större betydelse. Under 2011 utgjorde tjänsteexporten 30 procent av Sveriges totala export, att jämföra med 20 procent år 2000. Skillnaden mellan varu-och tjänsteexport suddas dock allt mer ut, då varor i större utsträckning har ett tjänsteinnehåll, samt att tjänsteförsäljning även innehåller varor.

Det råder alltså ett starkt ömsesidigt beroende mellan industrin och många tjänsteföretag. En fjärdedel av företagstjänsterna är nära knutna till industrin. Tre fjärdedelar efterfrågas av andra delar av tjänstesektorn, i synnerhet handel, IT- och kommunikationstjänster.

Av särskild betydelse är vad Eurostat definierar som KIS – Knowledge Intensive Services, företag som producerar tjänster med ett kvalificerat kunskapsinnehåll och vars medarbetare i stor utsträckning är högskoleutbildade. KIS omfattar en nyansrik bredd av branscher. Här ryms allt från IT, telekommunikation, finansiella tjänster, utbildning, media, försäkringar och vård till forskningsinstitutioner och olika former av konsulter och företagstjänster. Under det senaste decenniet är det dessa branscher som stått för huvuddelen de nya jobben i Sverige och som bedöms stå för dem även i framtiden. Idag arbetar drygt en miljon personer i kunskapsintensiva tjänstenäringar. Det är fler än i tillverkningsindustri och byggnäring tillsammans. Stockholmsregionen är den mest kunskapsintensiva regionen i Sverige, där drygt hälften av länets sysselsättning finns inom KIS.

Att de kunskapsintensiva företagen växer sig starka i storstäderna förklaras främst av närheten till kvalificerade kunder, tillgång till kompetent personal och närhet till institutioner inom forskning och utveckling. Men också av tillgången till goda kommunikationer, där flyget intar något av en nyckelroll.

Inte minst från politiskt håll ställs det stora förhoppningar på att det är just de kunskapsintensiva branscherna som kommer att stå för de nya jobben. Att de ska fånga upp stora grupper av unga och välutbildade människor och göra dem till sina medarbetare. Men då måste grundläggande förutsättningar, som effektiva transporter, vara garanterade. (Källa: SCB. Nationalräkenskaperna.) 

 

Stockholm den 30 maj 2012

 

Jonas Milton

Verkställande direktör

Status
Besvarad

Svar senast