Valfrihetskartläggning 2013

Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur valfriheten och graden av enskilda utförare ser ut på områdena vård, skola och omsorg runt om i landet. Perspektivet är regionalt och lokalt. Kommuner och landsting lyfts fram och jämförs.

Att mäta valfrihet

Valfriheten betraktas ur medborgarens perspektiv. Därför sätts fokus på vilka alternativ som finns att tillgå och i vilken grad de efterfrågas. Frågor som handlar om styrning och regelverk lämnas åt sidan. Till det som faller utanför rapportens granskningsfokus hör också frågor om vinster och kvalitetsuppföljning. Alldeles oavsett hur man ser på dessa frågor kan man diskutera hur valfriheten ser ut och hur den kan och bör förstärkas. Förhoppningen är att den här rapportserien ska kunna bidra till detta.

Rapporten bygger på officiell statistik som sammanställts och bearbetats. I huvudsak är det statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) som återges. Statistiken återfinns i flertalet fall i publicerade källor men en del av statistiken bygger på sammanställningar som SCB gjort på Almegas uppdrag speciellt för denna rapport.

Tillgången på statistik ökar och är utmärkt på vissa områden, framför allt gäller det skolans område, medan tillgången är klart sämre på andra. Till exempel är statistiken när det gäller utförarna i de kommunala valfrihetssystemen på omsorgsområdet inte så omfattande.

En begränsning i statistiken är att den ger en något endimensionell bild av valfriheten. Vanligtvis är det säkert ofta helt andra faktorer än driftsform och huvudman som avgör människors val på dessa områden.

Att en skola har en viss profil, till exempel mot språk eller idrott, är antagligen viktigare för den elev som ska välja än om den är kommunal eller drivs som ett aktiebolag. På samma sätt är det säkert viktigare för den som väljer hemtjänst att man känner förtroende för den eller de personer man ska få hjälp av än om dessa är anställda av kommunen eller om de verkar i ett personalkooperativ. Tyvärr låter sig den typen av aspekter på valfrihet inte enkelt speglas i statistik.

Det är dock alldeles klart att den mångfald av inriktningar, profiler och verksamhetsidéer som präglar vården, skolan och omsorgen i dag inte fanns för 25 år sedan. Möjligheten för enskilda att driva verksamhet på välfärdsområdet har tveklöst varit en helt avgörande faktor i utvecklingen av mångfalden. Därför är det viktigt och relevant att studera i vilken grad det finns enskilda utförare som alternativ till offentliga och i vilken grad människor väljer de enskilda utförarna.

OBS!
Följande mening på sid 23 i rapporterna är inte korrekt: ”Sammantaget på nationell nivå utfördes 2011 16 procent av hemtjänsttimmarna av enskilda utförare.” Det ska istället stå: ”Sammantaget på nationell nivå utfördes 2011 16 procent av hemtjänsten, räknat på antalet brukare, av enskilda utförare.”. Vi ber om ursäkt för detta fel.

Rapporter

Hela riket (pdf)

Delrapporter

Blekinge län (pdf)
Dalarnas län (pdf)
Gävleborgs län (pdf)
Region Halland (pdf)
Jämtlands län (pdf)
Kalmar län (pdf)
Kronobergs län (pdf)
Norrbottens län (pdf)
Region Skåne (pdf)
Stockholms län (pdf)
Södermanlands län (pdf)
Uppsala län (pdf)
Västerbottens län (pdf)
Västernorrlands län (pdf)
Västmanlands län (pdf)
Region Västra Götaland (pdf)
Örebro län (pdf)
Östergötlands län (pdf)