Hoppa till innehåll

Globala värdekedjor
– så påverkar de utrikeshandeln

Företags produktionsprocesser blir allt mer fragmenterade och utspridda över världen. Det innebär att det skapas så kallade globala värdekedjor. Den ökade specialiseringen har bidragit till en effektivare produktion och ett högre förädlingsvärde för Sverige.

För Sveriges del har dessa värdekedjor främst skapat jobb för högkvalificerad arbetskraft inom framförallt tjänstesektorn. Allt fler företag i Sverige ingår i globala värdekedjor och många jobb är helt beroende av deras existens.

Genom att förstå och förklara vad de globala värdekedjorna betyder vill vi sprida kunskapen om att Sveriges både export och import består i ökad grad av tjänster. Vi vill öka kunskapen om Sveriges omvandling mot en alltmer kunskapsintensiv ekonomi där flertalet jobb skapats inom tjänstesektorn. Med hjälp av statistik som visar den ökade specialiseringen av produktionen i Sverige och omvärlden framträder den ökade betydelsen av tjänsteproduktion inom alla delar av ekonomin.

Vad är globala värdekedjor?

Företags produktionsprocesser blir allt mer fragmenterade och utspridda över världen. Det innebär att det skapas så kallade globala värdekedjor.

Hur påverkas exportmåtten?

Normalt mäts ett lands utrikeshandel genom att mäta det totala värdet på dess import respektive export av produkter. Eftersom detta görs både för komponenter och för slutprodukter, får vi en felaktig bild av handeln – exportprodukterna har ju delvis producerats med hjälp av importerade insatsprodukter. På global nivå innebär det här att handeln med insatsvaror och insatstjänster räknas flera gånger.

Vilken betydelse har tjänsteexporten?

När man studerar exporten utifrån globala värdekedjor visar det sig att tjänsternas andel av exporten är större jämfört med deras andel räknad utifrån traditionell utrikeshandelsdata. Det beror på att tillverknings­företag generellt sett har en högre andel importinnehåll i sin export än vad tjänste­företag har.

Vilka konsekvenser får ökat importinnehåll?

En trend som framkommer tydligt när man studerar statistiken i databasen över globala värdekejor, är att andelen importerade insatsvaror och insatstjänster som andel av den totala användningen av insatsprodukter i produktionen ökat över tid. Detta gäller för alla de länder vi valt att studera, med undantag av Finland.

Är svensk export konkurrenskraftig?

Data för utvecklingen av svensk export utifrån ett förädlingsvärdeperspektiv visar på en tydlig trend – Sverige tappar exportmarknadsandelar.

Hur främjar vi de globala värdekedjorna?

Att minimera olika handelshinder är viktigt för att globala värdekedjorna ska fungera. Protektionism är ett stort hot mot dessa och de ingående företagen och ländernas ekonomier.