7 myter om arbetstidsförkortning

Svaren kommer från rapporten Tid är pengar och välstånd där du hittar mer fakta i frågan.

Fakta: Lagstiftning är verkligen inte den enda vägen till kortare arbetstid. Arbetstiden har redan förändrats mycket genom kollektivavtal och frivilliga lösningar.

Kollektivavtalen gör det möjligt att anpassa arbetstid efter bransch, verksamhet och medarbetarnas behov. En generell lag riskerar att bli för stelbent och slå fel, särskilt i tjänstesektorn där förutsättningarna varierar kraftigt.

Fakta: Det är frestande att tro att färre arbetstimmar alltid leder till mer effektiva medarbetare och ökad produktivitet.

Visst kan vissa arbetsplatser bli bättre på att planera och prioritera. Men i de flesta tjänsteyrken försvinner arbetstid som inte kan “rationaliseras bort”. Resultatet blir att mindre arbete faktiskt blir gjort. Små produktivitetsvinster räcker helt enkelt inte för att väga upp tappade arbetstimmar.

Fakta: Idén låter enkel: om alla jobbar mindre kan fler få jobba. I verkligheten är det svårare.

När arbetstiden kortas men lönen är densamma blir varje arbetad timme dyrare. Det gör det svårare – inte lättare – för företag att anställa. I många branscher saknas dessutom rätt kompetens, vilket gör att “lediga timmar” inte automatiskt kan fyllas av nya medarbetare. Arbetstidsförkortning ska vara möjlig för de branscher där det är rimligt att genomföra, inte lagstiftad för alla.

Fakta: En generell arbetstidsförkortning ger ökade kostnader för företagaren. De måste betala samma lön för färre timmar, och kanske anställa fler vilket kostar mer.

För många tjänsteföretag innebär det pressade marginaler, sämre konkurrenskraft och i förlängningen högre priser eller nedskärningar.

Fakta: Tvärtom. När företagens kostnader ökar kraftigt minskar utrymmet för löneökningar.

Pengar som kunde ha gått till att höja löner binds upp för att finansiera kortare arbetstid. På sikt riskerar löntagarna därför att få sämre löneutveckling än annars, faktiskt motsvarande vad de anställda kunnat få i reallöneökningar under fem till sex år.

Fakta: Effekterna skiljer sig stort mellan olika sektorer.

I kunskapsintensiva tjänsteföretag, vård och omsorg och andra verksamheter där arbete utförs i realtid går det ofta inte att “jobba i kapp” förlorade timmar. Där slår arbetstidsförkortning extra hårt och får större konsekvenser för både produktion och bemanning.

Fakta: Sverige tillhör tvärtom de länder där man arbetar relativt få timmar i ett internationellt perspektiv.

När man ser till faktiskt arbetad tid per sysselsatt ligger Sverige lågt jämfört med många andra OECD‑länder, till stor del som följd av tidigare arbetstidsförkortningar, generös semester och omfattande avtalsreglerad ledighet.

Att Sverige ändå ibland uppfattas som ett land där man “jobbar mycket” handlar snarare om att sysselsättningsgraden är hög. Många arbetar, även kvinnor och äldre. Men det betyder inte att varje individ arbetar fler timmar.