Podd: Stress och arbetsgivarens ansvar – hela avsnittet transkriberat

Ann Hallsenius
Stress är ett ord som vi använder dagligen, ibland slentrianmässigt. Men varför reagerar vi med stress? Alla blir väl stressade ibland, men det som stressar ser väldigt olika ut från person till person. Och idag ska vi prata om stress i Almegapodden, och återhämtning, och vad du som chef och arbetsgivare kan och bör göra för att få en bra och effektiv verksamhet. Och såklart för att följa lagar och regler för arbetsmiljö. Jag heter Ann Hassenius och arbetar på Almega och i studion idag så har jag med mig Petra Lundberg som är arbetsmiljöexpert på Almega och som till vardags jobbar med att stödja företag i arbetsmiljöfrågor. Mycket välkommen Petra!

Petra Lundberg
Tack! Jätteroligt att vara här.

Ann Hallsenius
Så spännande. Det här är frågor som är verkligen på bordet för de allra flesta och det pratas mycket om det. Du har jobbat med arbetsmiljö jättelänge, både ur ett individperspektiv och ur ett företagsperspektiv. Är det här svåra frågor för företag?

Petra Lundberg
Arbetsmiljö överlag tycker många är krångligt och jag tror att man blir lite rädd så fort man säger ordet arbetsmiljö. Det är väl snarare för att det handlar om ett sätt att tänka än att egentligen ha fakta på bordet. Det är väldigt många saker som man tänker, hur ska jag göra kring den här frågan? Det handlar nog om att det inte finns några givna svar. Så man tycker att det är fluffigt och lite svårt. Det är därför jag jobbar här för att hjälpa och stötta i just den fluffigheten.

Ann Hallsenius
Det kan vara mycket tankar och åsikter in i det här. Skulle man kunna säga att det finns en definition på stress?

Petra Lundberg
Stress är ju egentligen ett neutralt begrepp, men vi använder det som någonting negativt. Att vi säger att jag är stressad och då blir det utifrån den negativa aspekten. Men stress är i grunden ett neutralt begrepp som handlar om att vi mobiliserar kraft och energi för att vi ska göra en insats som kanske kräver lite extra av oss, att vi behöver fokusera, att vi behöver vara koncentrerade. Därför ska vi ha förmågan i oss att mobilisera den kraften. Men i mångt och mycket använder vi stress som sagt som ett negativt begrepp. ”Jag är så stressad.”

Ann Hallsenius
Det här är naturligt och till dels önskvärt då alltså? Ja. Ibland hör man ju, och jag kan ju själv känna igen mig i det, när jag hade småbarn och jobbade lite för mycket och nästan fick utslag av stress. Vad är det som kan det här vara fysiskt?

Petra Lundberg
Men naturligtvis, vi reagerar ju alla olika på den stressen. Du säger så här, du fick utslag. Jag får det att det börjar rycka i mitt ena ögonbryn. Så någonting händer ju med oss och det är ju stresshormonerna som bara svischar runt i kroppen. Men anledningen till att vi upplever just de reaktionerna är att vi inte får tid för den här återhämtningen. Så vi kan ju ha stresspåslag under en lång period Men hur lång är den perioden? Det vet vi inte. Så det är därför vi måste fokusera på återhämtning. Och jag tänker ju också utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Så det är viktigt att man lyfter upp det på en organisatorisk nivå. Alltså social och organisatorisk nivå. Så vad kan vi göra på arbetsplatsen för att förebygga att individen då hamnar i de här ryckande ögonbrynen eller utslagen? Så vad ska vi då göra som arbetsgivare?

Ann Hallsenius
Det här kan variera från person till person eller hur ska man tänka? Du pratar organisatoriskt.

Petra Lundberg
Ja, men självklart är det så att själva reaktionen kommer vara olika från individ till individ. Men det som egentligen stressar, det tror jag i mångt och mycket är likadant. Jag har jobbat mycket med utbildning och en av de frågor som jag brukar ställa, det är att göra en enkel riskbedömning kring arbetsbelastning. Då frågar jag så här: Men vad är det som stressar? Det är en enkel fråga istället för att säga vad är det som leder till ohälsosam arbetsbelastning? Då blir det mycket krångligare.

Ann Hallsenius
Det är ett begrepp som kanske är lite svårt att sätta sig in i eller känna med.

Petra Lundberg
Ja, och det är egentligen så det står i föreskrifterna. Men däremot så sägs det, men vad är det som stressar? Och då kommer det alltid upp otydlighet och otillräcklighet.

Ann Hallsenius
Och otillräcklighet är något man känner själv. Otydlighet, hur ska man tänka kring det?

Petra Lundberg
Jag tror att det handlar om att man inte riktigt vet vad man har för förväntningar på sig på arbetsplatsen. Att man inte vet. Jag vet vad jag ska göra på jobbet, men vilket resultat förväntas av mig? Så vad är det faktiskt jag ska göra? Räcker det på den här nivån? Eller förväntar sig arbetsgivaren att jag ska leverera på den här andra nivån? Den tiden av otydlighet. Det kan också handla om roller, ansvar. Fördelning av arbete, uppdrag, mål. Det är organisatoriska faktorer, det som jag nämner nu. Vad är det som vi ska faktiskt uppnå och leverera på arbetet? När det är otydligt kan man skapa sig en egen bild av vad man ska uppnå och då kan man uppleva stress.

Ann Hallsenius
Man kan ha högre ambitioner än vad arbetsgivaren har. Ja, sånt kan hända. I många fall, vi pratar om lön ibland och så, att det här samtalet med chefen är så viktigt. Som att det också hör hemma här, att samtal är en del i lösningen.

Petra Lundberg
Ja, man kan som chef inte göra det här själv. Givetvis är det arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön och chefen är arbetsgivarens verktyg i detta arbete. Men man kan inte göra det själv. Vi måste prata med varandra. Om man upplever en otydlighet så ska man som arbetstagare signalera att det här ”det här är otydligt”, ”vad kan vi nu göra?”. Det fina är att det faktiskt står i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö att vi ska skapa den här tydligheten.

Ann Hallsenius
Och vi, vilka är vi här?

Petra Lundberg
Det blir ju chef, arbetstagare, kanske skyddsombud, arbetsgruppen, organisationen. Det ska ju ske på alla nivåer. Så från högsta ledningen till chefsgruppen. Och till teamet eller arbetsgruppen.

Ann Hallsenius
Så alla har egentligen ett ansvar i det här?

Petra Lundberg
Ja, det är ju några som har formellt ansvar. Men det är lite samma sak. Hur ska du veta att jag är stressad om inte jag säger det till dig? Det går inte.

Ann Hallsenius
Nej, det är ju svårt. Många av våra lyssnare är HR-chefer, HR-ansvariga. Om man tittar på deras roll i det hela. Du pratar om det organisatoriska ansvaret. Vad kan HR-funktionen hjälpa till med i det här läget?

Petra Lundberg
HR är en jätteviktig funktion, en stödfunktion som stöttar chefer att göra ett bra jobb. Jag tror att man kan behöva hjälpa cheferna i de här frågorna som kan vara lite svåra att ta på, lite luriga. Hjälpa med att undersöka arbetsmiljön, att göra en organisatorisk och social arbetsmiljöundersökning. Vilka är HR stötta i? Och också hjälpa med vilka åtgärder skulle man kunna vidta för att det ska.

Ann Hallsenius
Bli bättre på jobbet? Kan det vara svårt att våga som chef prata om de här frågorna?

Petra Lundberg
Det är väl alltid svårt att blotta sig och säga att man inte kan. Det är klart att där gäller det att man har en trygghet i rollen. Att det är okej att säga, men jag vet inte hur man ska göra. Jag ser ju här att mina medarbetare inte mår bra. De är stressade, men vad ska jag göra då? Då är det viktigt att man också kan säga det.

Ann Hallsenius
Men det finns ju lite regler på det här området. Vad säger lagen om stress?

Petra Lundberg
Arbetsmiljölagen är ju inte detaljerad på det här sättet. Det var det jag pratade om, att arbetsmiljöområdet kan upplevas som fluffigt. Och det är ju för att det inte är detaljerat. Arbetsmiljölagen är en ramlag. Den beskriver vad vi ska uppnå med arbetet. Så vi ska förebygga ohälsa och olycksfall. Och sen ska vi trivas och må bra på jobbet. Så det är det som är målet med arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljön. Sen kommer det in att vi ska förebygga ohälsa och olycksfall, men vad måste vi då göra? Då är det så fint formulerat: vi måste göra det som behövs.

Ann Hallsenius
Det låter jättesvårt att förstå.

Petra Lundberg
Ja, jag vet och det är därför som jag sitter i de här rådgivningssamtalen. Vad måste vi då göra? Ja, då säger jag det som behövs. För då måste du själv komma fram till vad som behövs. Man gör då som jag sa riskbedömning. Vad skulle kunna leda till ohälsa hos oss? Det kan vara ohälsosam arbetsbelastning. Vad beror den här ohälsosamma arbetsbelastningen på? Vad är rotorsaken som det så fint heter? Vad är de bakomliggande orsakerna? Det kanske är otydlighet och det är då när vi vet vad som orsakar stressen så kan vi jobba med just rotorsaken, att åtgärda rotorsaken och skapa tydlighet. Det är det som lagen säger.

Ann Hallsenius
Är det tydligare på olycksområdet så att säga?

Petra Lundberg
Nej. Det är väl kanske snarare så att det är lättare att jobba med en olycka. Men samma sak där om du ramlar. Det är den vanligaste olyckan som händer på alla arbetsplatser, att vi ramlar. Då måste vi också ta reda på varför ramlar du? Du ramlar ju säkerligen inte för att du enbart har dålig balans, utan du kanske ramlar på grund av att du är stressad. Och varför är du stressad? Ja, det kanske är för att det är otydligt.

Ann Hallsenius
Jag fattar.

Petra Lundberg
Så det hänger ihop.

Ann Hallsenius
Men om man ska jobba med den här organisatoriska och sociala arbetsmiljön och skapa tydlighet. Finns det några punkter som man behöver ta sig igenom eller någonting som man kan hålla sig i lite?

Petra Lundberg
Här vill jag faktiskt slå ett slag för föreskrifterna. Där är de bra. Nu finns det en ny struktur kring Arbetsmiljöverkets föreskrifter. De här föreskrifterna heter 2023:2. Det behöver ni inte lägga på minnet, men man går in på Arbetsmiljöverket och så söker man på organisatorisk och social arbetsmiljö. I föreskrifterna finns det väldigt bra punkter man kan utgå ifrån. Det är att man ska se till att alla arbetstagare känner till vad.

Ann Hallsenius
Man ska göra på jobbet. Det låter självklart, men kanske inte alltid är enkelt.

Petra Lundberg
Så det är första punkten. När du kommer till jobbet, vad ska du då göra? Andra punkten kan bli lite lurigare. Vilket resultat ska uppnås med arbetet? Du ska först veta vad du ska göra och sen ska du veta vilket resultat som förväntas av dig. Om det finns ett bästa sätt att göra jobbet på så ska du känna till det. Och vi vet ju alla att ibland så kör det ihop sig. Det är många saker som ska göras samtidigt. Då ska jag också veta vad som är viktigast utanför verksamhetens behov. Så vad ska jag då.

Ann Hallsenius
Prioritera att göra? Ja, prioriteringar brukar ju alltid vara en svår sak, men viktig. Så fort det löser sig så.

Petra Lundberg
Blir det tydligare. Ja, och kan du inte göra det själv då ska du veta vem du ska vända dig till och få hjälp och stöd. Och de här punkterna kommer ju då från föreskrifterna. Så det kan man ju alltid jobba med. Men sen är det några generella saker som jag också vill skicka med att man ska jobba med. Och det handlar om tydlig prioritering. Det står faktiskt först på min lista. Även om det står med i föreskrifterna. Så skapa en tydlighet. Jag jobbade i en organisation, de hade prioriterade områden och extra prioriterade.

Ann Hallsenius
Och vad betyder det?

Petra Lundberg
Men allting var lika viktigt.

Ann Hallsenius
Förstår. Då kommer man ingenvart.

Petra Lundberg
Nej, hur ska du då veta? Om du inte hinner med att göra alla prioriterade och extra prioriterade arbetsuppgifter. Då kan man ju lätt känna sig lite otillräcklig. Sen ska du också se till att det finns en realistisk tids och resursplanering. Att man får tillräcklig tid för att göra det jobbet.

Ann Hallsenius
Man ska göra. Men tid, det höll jag på att säga, det har väl ingen?

Petra Lundberg
Det är väl utifrån vad som är viktigast. Då får man titta på vad är det jag ska göra? Med vilket resultat? Och då kommer tiden att påverkas av det. Ibland lägger vi mer tid på en arbetsuppgift än vad vi kanske behöver göra. Då måste man ju veta det här resultatet. Så det hänger ihop tänker jag. Det gäller.

Ann Hallsenius
Att lista ut hur det hänger ihop.

Petra Lundberg
Ja, så arbetsmängden, alltså arbetsuppgifterna jag ska göra hänger ihop med svårighetsgrad och tiden jag har på mig att göra ett jobb. Sen behöver jag ju rätt förutsättningar i form av verktyg, teknik, kompetens. Utbildning kanske? Ja, och att det finns också ett stöttande klimat på arbetet. Om jag inte vet hur jag ska lösa en arbetsuppgift så kan jag prata med mina kollegor och få hjälp och.

Ann Hallsenius
Stöd. Så den kollegiala atmosfären eller kulturen är viktig också?

Petra Lundberg
Ja, de punkterna tänker jag att man alltid kan jobba med oavsett vad som stressar. Det sociala samspelet, samtalet, prioriteringar.

Ann Hallsenius
Ja, det låter som vettiga saker i vilket sammanhang som helst, men här är det både regelsatt för arbetsplatser. Ja. Ja, Petra, när vi pratar om stress. Du nämnde återhämtning och det här verkar vara en nyckel i om man ska få det här negativa ordet att bli positivt. Så har du några tankar kring återhämtning som kan vara användbart för våra lyssnare.

Petra Lundberg
Ja, jag tror såhär att när man pratar återhämtning så kan det låta så himla stort. Jag jobbade tidigare med att kommunicera forskning, alltså göra forskningsprojekt mer lättillgängliga och sprida resultat från forskning. Och en av talarna pratade mycket om återhämtning. Då fick vi hela tiden kritik från våra deltagare, för jag jobbade med event. Så då sa de såhär: Det här funkar inte för oss. Det funkar bara på kontoret. Men det intressanta var att forskningen handlade inte om kontoret. Forskningen handlade om helt andra typer av arbetsställen. Så det var även för dem som kanske man tror inte skulle kunna ta en återhämtningspaus. Det var där forskningen hade bedrivits.

Ann Hallsenius
Så det var helt enkelt svårt att sätta sig in i hur återhämtning skulle funka på just den egna arbetsplatsen?

Petra Lundberg
Ja. Man tänker det där funkar bara för andra, inte för mig. Och det tycker jag är så intressant.

Ann Hallsenius
Har du någon idé om varför man inte tror att det funkar att återhämta sig?

Petra Lundberg
Det tror jag att det är, att man tänker att det är en så stor grej. Att återhämtning handlar om att man ska ha ett vilrum och gå iväg och ta en paus på det sättet. Men återhämtning kan vara att variera arbetsuppgifter, att prata om någonting lite roligt en liten stund, att skapa en gemenskap. Att titta åt ett annat håll. Att man ömsom tittar på någonting på nära håll och ömsom tittar på någonting i fjärran. Att ta ett djupt andetag.

Ann Hallsenius
Tror du att de här kontorsmiljöerna där man sitter i åtta timmar och stillar rakt in i en skärm, är det här man skulle behöva titta åt ett annat håll?

Petra Lundberg
För det är också både bra för ergonomin och det är bra för återhämtningen.

Ann Hallsenius
Finns det några andra tips du har för återhämtning?

Petra Lundberg
Jag tror att man måste också, här blir det lite individperspektiv. För att vi är olika. Organisationen kan ju skapa förutsättningar för återhämtning. Men individen måste själv veta vad behöver jag ha för att återhämta mig. Att stanna upp och reflektera kring vad jag behöver. För vi har olika batterier. Det blir så visuellt om man pratar batteri.

Ann Hallsenius
Ja, men väldigt tydligt.

Petra Lundberg
Vi har olika batterier och de här olika batterierna är från början olika stora. Jag brukar tänka ungefär som min mobil. Batterikapaciteten kan man gå in och kolla. Den sjunker ju äldre mobilen blir. Hur länge räcker din? Ja, just nu har jag en ganska ny mobil så jag har bra kapacitet. Men med åren så sjunker batterikapaciteten. Och så kan det även vara för våra återhämtningsbatterier, att de påverkas beroende på omständigheter. Men vi har ju då de här batterierna som är ett socialt batteri. Vi har ett fysiskt batteri. Vi har ett kognitivt batteri. Vi har ett sensoriskt batteri. Och alla de här batterierna behöver laddas.

Ann Hallsenius
Så man ska tänka i flera dimensioner här?

Petra Lundberg
Ja, absolut. Man måste veta från början. Om jag då har ett socialt batteri som lätt laddar ur.

Ann Hallsenius
Ja, det har man ju hört. Många som kanske inte orkar med socialt sammanhang hela dagen.

Petra Lundberg
Vi pratar ju ofta om det sociala batteriet. Då behöver jag ju göra någonting annat. Då kan jag inte gå från att vara social till att fortsätta att vara social. Då kan jag behöva en stund för mig själv.

Ann Hallsenius
Så det är verkligen olika för olika personer.

Petra Lundberg
Ja, men det kan arbetsgivaren skapa förutsättningar för återhämtning utifrån att man har olika batterier och att man pratar om det. Att jag säger såhär, ja men jag har lite lägre kapacitet på mitt sociala batteri just nu. Så jag behöver sitta för mig själv en stund och att det då är okej.

Ann Hallsenius
Vi har några tysta rum här på vår arbetsplats. Kan det vara ett sätt att man sitter i det öppna landskapet? Men man kan också gå undan?

Petra Lundberg
Absolut. Eller att det är okej att dra sig undan när det är en paus. Att det på lunchen är okej att vara ensam.

Ann Hallsenius
Jättespännande. Nu har vi ringat in och pratat om vad man kan göra, vad HR kan göra, vad man som chef kan göra. Men skulle du kunna sammanfatta lite grann vad en arbetsgivare skulle kunna göra för att förebygga ohälsosam stress? Och skapa förutsättning för återhämtning som någon slags avslutning här?

Petra Lundberg
Vi börjar ju med att förebygga, för det är det som är fokus i arbetsmiljöarbetet. Vi ska jobba med det förebyggande perspektivet. Det här kan ju låta lite tråkigt, men jag vill ändå slå ett slag för riskbedömning. Att vi stannar upp och tänker efter vad hos oss skulle kunna leda till ohälsa som vi nu pratar om i det här fallet. Så vad är det som skulle kunna leda till ohälsosam arbetsmiljö? Belastning. Riskbedömning är det bästa verktyget vi kan använda oss av i arbetsmiljöarbetet.

Ann Hallsenius
Ja, men det låter ju verkligen vettigt. Du har också varit inne på tydligheten som också ett sånt här centralt begrepp.

Petra Lundberg
Ja, jag vill ju verkligen trumma in ordet tydlighet, för det gäller för allt vi gör på arbetet. Och det kan aldrig bli för tydligt. Det är snarare åt andra hållet. När vi tror att vi är supertydliga, då finns det fortfarande någonting vi kan förtydliga.

Ann Hallsenius
Ja, men vi låter det bli avslutande ord. Jag vill verkligen tacka dig jättemycket. Som vanligt så rekommenderar vi dig som är medlem att logga in på Almegas digitala arbetsgivarservice som heter arbetsgivarguiden.se. Och nu hittar man även vår nya AI-tjänst, Arbetsgivarassistenten där som dygnet runt svarar på frågor och där man kan få snabba, relevanta och användbara svar. Tack Petra för att du deltog i podden idag. Det var jättespännande att få förstå mer om stress, om återhämtning och förebyggande arbete och tydlighet.

Petra Lundberg
Tack!

Ann Hallsenius
Och tack till dig som har lyssnat och vill du höra fler avsnitt så hittar du alla avsnitt av Almegapodden på almega.se. Eller där poddar finns. Tack!