Rättslig prövning av uppsägning och repressalier
Tvistefrågor i målet
- Fanns det saklig grund för uppsägning (förelåg arbetsbrist) av AK (Arbetstagaren)?
- Fanns det någon ledning befattning att omplacera AK till?
- Var uppsägningen den 6 oktober 2022 en repressalie på grund av att AK gjort en anmälan om sexuella trakasserier på arbetsplatsen i maj 2022?
- Hade bolaget uppfyllt sin åtgärds- och utredningsskyldighet enligt diskrimineringslagen?
- Stred uppsägningen under alla förhållanden mot reglerna i LAS om turordning eller företrädesrätt till återanställning?
- Var AK arbetsbefriad med lön under uppsägningstiden?
Tingsrättens bedömning
I den överklagade domen fann tingsrätten att bolaget uppfyllt utrednings- och åtgärdsskyldigheten enligt diskrimineringslagen. Tingsrätten, som tillämpade LAS i dess lydelse före den 30 juni 2022, ansåg däremot att AK blivit utsatt för en otillåten repressalie och att anställningen därmed sagts upp utan att det funnits saklig grund för uppsägning. Tingsrätten tillerkände därför AK diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd samt visst ekonomiskt skadestånd motsvarande lön under del av uppsägningstiden.
Parternas ståndpunkter
AK (Arbetstagaren)
- Uppsägningen var en repressalie efter hennes anmälan om sexuella trakasserier.
- Det fanns ingen verklig arbetsbrist.
- Hon borde ha omplacerats till butikssupport eller ekonomiassistent.
- Hon var arbetsbefriad med lön under uppsägningstiden.
Arbetsgivaren
- Uppsägningen skedde på grund av verklig arbetsbrist.
- AK hade inte tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster.
- AK var inte arbetsbefriad under hela uppsägningstiden; AK var olovligen frånvarande.
- Bolaget hade vidtagit tillräckliga åtgärder efter anmälan om trakasserier.
Arbetsdomstolens bedömningar
Saklig grund för uppsägning – fanns det arbetsbrist i bolaget?
- Det fanns verklig arbetsbrist.
- Ingen ledig befattning fanns att omplacera AK till. Befattningen som butikssupport hade tillsatts av bolaget redan innan beslutet om den nedskärning som orsakade arbetsbristen. Den befattningen var således inte ledig när AK sades upp.
Utsattes AK för en repressalie? Uppfyllde bolaget sin åtgärds- och utredningsskyldighet enligt diskrimineringslagen?
- Arbetsdomstolen ansåg att det inte hade framkommit något i utredningen som tydde på att bolagsledningen var missnöjd med att AK gjort en anmälan om sexuella trakasserier. Det hade inte heller påståtts av AK.
- Arbetsdomstolen instämde i tingsrättens bedömning att bolaget uppfyllt sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och vidtagit de åtgärder som skäligen kunde krävas med anledning av AK:s anmälan.
- Det förhållandet att AK:s anmälan hade gjorts ca 5 månader innan hon blev uppsagd ansågs inte utgöra ett sådant nära tidssamband som i sig gjorde att det fanns anledning att anta att uppsägningen berodde på hennes anmälan.
- Sammanfattningsvis ansåg Arbetsdomstolen att det inte fanns anledning att anta att AK hade utsatts för en otillåten repressalie enligt diskrimineringslagen.
Turordning och företrädesrätt
- JT, som anställdes som butikssupport, hade längre anställningstid än AK. JT anställdes även innan AK sades upp. Den anställningen utgjorde således inte ett brott mot turordningsreglerna eller företrädesrätten till återanställning.
- AK hade inte tillräckliga kvalifikationer för befattningen som ekonomiassistent. Det innebär att bolaget inte hade brutit mot bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning genom att inte erbjuda AK den aktuella befattningen,
- Bolaget bröt inte mot turordningsreglerna eller företrädesrätten till återanställning.
Ytterligare lön under uppsägningstiden
- AK var inte arbetsbefriad under hela perioden. Sms och e-post visade att arbetsgivaren inte avsåg att arbetsbefria henne tills vidare.
- AK hade inte bevisat att hon var arbetsbefriad under en längre tid än vad bolaget medgett.
- Eftersom AK varit frånvarande från arbetet utan att bolaget hade arbetsbefriat henne hade hon varit olovligen frånvarande och hade inte rätt till lön för denna period.
Slutsats
- Arbetsdomstolen ogillade AK:s talan i sin helhet, ändrade tingsrättens dom och förpliktade AK att betala bolagets rättegångskostnader i tingsrätten och Arbetsdomstolen.