Förbund yrkar skadestånd för brott mot MBL efter bolagsavyttring
Huvudsakligen fråga om ett bolag, i två fall, ådragit sig skadeståndsskyldighet för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § MBL.
Ett bolag avyttrade en del av sin verksamhet. Fråga i målet om detta utgjort en viktigare förändring – av bolagets verksamhet och av arbets- och anställningsförhållanden för arbetstagare som varit medlemmar hos ett förbund – som bolaget därmed skulle ha förhandlat enligt 11 § MBL. För detta yrkade förbundet allmänt skadestånd med 300 000 kr för påstått brott mot 11 § MBL.
Tvisten rörde också om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § MBL genom att bolaget beslutat om driftsinskränkning och omorganisation innan bolaget förhandlat dessa frågor med förbundet. För detta yrkade förbundet allmänt skadestånd med 500 000 kr för påstått brott mot 11 § MBL. I denna del var emellertid även fråga om förbundets talan skulle avvisas, eftersom frågan inte tvisteförhandlats.
Arbetsdomstolen inledde med att pröva huruvida bolagets beslut att avyttra en del av sin verksamhet borde ha förhandlats enligt 11 § MBL. Arbetsdomstolen framhöll därvid att den avyttrade delen av verksamheten uppskattades stå för ca 4 procent av den totala marknaden, vilken 2020 uppgick till 10,7 miljarder kronor. Ett beslut att avyttra en verksamhet av så stor omfattning måste, enligt Arbetsdomstolen, anses riskera att påverka bolagets verksamhet och lagerarbetarnas arbets- och anställningsförhållanden. Bolagets beslut var därför en fråga av sådan omfattning och innebörd för lagerarbetarna att bolaget borde ha räknat med att förbundet skulle vilja få tillfälle till förhandling inför beslutet. Arbetsdomstolen fann att bolagets beslut, att avyttra en del av verksamheten, var en sådan viktigare förändring av bolagets verksamhet som man varit skyldig att förhandla med förbundet. Av yrkat belopp – 300 000 kr – fann Arbetsdomstolen att ett skadestånd på 100 000 kr till förbundet var skäligt.
I den andra frågan – om bolaget också brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att besluta om driftsinskränkning och omorganisation – fann Arbetsdomstolen att förbundet inte lyckats visa att frågan varit föremål för central tvisteförhandling. Arbetsdomstolen beslutade därmed att avvisa förbundets talan i denna del.
Beträffande rättegångskostnader ansåg Arbetsdomstolen att vardera part skulle bära sin rättegångskostnad, eftersom förbundet vunnit i en del och förlorat i en del.