Nya avtal klara med Sveriges Lärare

Avtalsinformation

I september kommer vi att erbjuda följande datum för webbinarier med information om de nya avtalen:

19 september kl. 10-11
22 september kl. 10-11
26 september kl. 10:30-11:30
29 september kl. 10-11

Anmäl dig här

Flexpension (se bilaga 3)

Parterna har träffat överenskommelse om att införa Flexpension enligt bilaga 3. Flexpension innebär att en del av löneökningsutrymmet avsätts till en pensionspremie. Pensionspremien kommer automatiskt att debiteras av Collectum från och med 1 september 2024. Genom införandet av Flexpension kommer vi ikapp övriga på arbetsmarknaden som infört liknande extra pensionsavsättningar sedan fler år tillbaka. Kommuner, regioner och staten har i stället för att införa en kompletterande premie höjt den ordinarie tjänstepensionspremien med 1,5 %.

Premien till flexpension byggs successivt ut till 2 % enligt följande plan: 

Premien till flexpension betalas till Collectum för samtliga inom Lärarnas avtalsområde som har, eller kunnat ha, ITP. Det betyder att premien betalas till tjänstemän som har ITP 1 från att de fyllt 25 men inte 66 år. För tjänstemän inom Lärarnas avtalsområde som har ITP 2 betalas premien från att de fyllt 25 men inte 65 år.

Flexpension gäller inte för medarbetare på Kommunals avtalsområde, för dem gäller fortsättningsvis Avtalspension SAF-LO via Fora utan någon flexpension. För dem som kunde haft men avstått från ITP gäller att individuell överenskommelse behöver träffas om hur flexpension ska tillämpas.

Flexpension gäller i nuläget inte tjänstemän inom Visions avtalsområde

Flexpension hanteras enligt reglerna för kompletterande premier och kompletterar ITP 1 respektive ITPK för dem som har ITP 2. Det betyder att samma val som individen gjort angående förvaltning m.m. även kommer att gälla för flexpension.

Varje år som premienivån i flexpension byggs ut minskar löneökningsutrymmet med motsvarande nivå. Enligt löneavtalen bestäms utrymmet för löneökningar lokalt i företagens löneprocess. Det betyder att minskning av löneökningsutrymmet när premien till flexpension införs eller höjs hanteras i den lokala löneprocessen. Om företaget bestämmer ett övergripande utrymme för lönerevisionen räknas höjningen av flexpension enklast av från det utrymmet. Om utrymmet bestäms individuellt görs avräkningen individuell.

Möjlighet att avstå från flexpension

Arbetsgivaren kan besluta att medarbetare får avstå från flexpension. Den som avstår får då motsvarande nivå som lönehöjning i stället. Avståenden kan bara göras i samband med att flexpension erhålls första gången i varje anställning. Företaget behöver också dokumentera att medarbetaren avstått och meddela Collectum att inte debitera flexpension för medarbetaren.

Möjlighet att gå ned i tid

Flexpension innehåller även en förstärkt möjlighet för tjänstemännen inom lärarnas avtalsområde att ansöka om att gå ner i tid. Den som har ITP 2 kan ansöka från 62 års ålder och den som har ITP 1 kan ansöka från 63 års ålder. Ansökan ska prövas skyndsamt, och om arbetsgivaren beviljar ansökan sänks sysselsättningsgraden permanent. Om arbetstagaren har ITP 2 ska arbetsgivaren fortsatt anmäla pensionsmedförande inkomst utifrån den tidigare sysselsättningsgraden.

Ändringar i allmänna anställningsvillkor från 1 januari 2024 (se bilaga 2)

Som kompensation för att flexpension införs ändras de allmänna anställningsvillkoren i friskoleavtalet för lärarnas område enligt bilaga 2. Ändringarna gäller från den 1 januari 2024.

Nya regler vid visstidsanställning

Visstidsanställningsformerna allmän visstidsanställning och vikariat ändras till avtalad visstidsanställning och vikariat med omvandlingsregel efter 36 månader under en femårsperiod. Det betyder att först efter att en medarbetare varit anställd i sammanlagt mer än 36 månader under en femårsperiod i vikariat och/eller avtalad visstidsanställning övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Anställningstid i vikariat och avtalad visstid räknas alltså samman.

Övergångsregel avseende visstidsanställningar

De nya anställningsformerna träder i kraft den 1 januari 2024 och gäller de anställningar som ingås från det datumet. Avtal om visstidsanställning som träffats före den 1 januari 2024 fortsätter gälla enligt tidigare regler till de avslutas eller omvandlas till tillsvidareanställning.

Den som har en pågående allmän visstid och/eller ett vikariat den 1 januari 2024, och senare får en avtalad visstid eller ett vikariat enligt de nya reglerna, får tillgodoräkna sig anställningstiden från den 1 januari 2024 vid omvandling till tillsvidareanställning.

Exempel 1:

A anställdes på en allmän visstid den 1 januari 2023 – 31 december 2024. Genom övergångsregeln fortsätter den allmänna visstiden att gälla enligt de gamla reglerna. Den 1 januari 2025 anställs A på en avtalad visstid enligt de nya reglerna. Eftersom anställningstiden i den allmänna visstiden får tillgodoräknas från den 1 januari 2024 kommer A:s avtalade visstidsanställning att omvandlas till en tillsvidareanställning den 1 januari 2027. Detta enligt den nya regeln om omvandling till en tillsvidareanställning efter 36 månader (såvida den inte upphör innan eller att A avstår från konverteringen).

Exempel 2:   

B anställs på ett vikariat den 1 december 2023. Vikariatet avbryts då den ordinarie medarbetaren är tillbaka i tjänst den 30 november 2025. B anställs på ett nytt vikariat den 1 december 2025 till den 30 juni 2026. Från den 1 juli 2026 anställs B på en avtalad visstid. Eftersom anställningstiden i det gamla vikariatet från 1 januari 2024 räknas ihop med både anställningstiden i det nya vikariatet och den avtalade visstiden kommer B:s avtalade visstidsanställning att omvandlas till en tillsvidareanställning den 1 januari 2027.

Provanställning

Möjligheten att provanställa har tillförts en reglering om att det inte krävs något särskilt prövobehov för att avtal om provanställning ska kunna ingås. En medarbetare som tidigare varit anställd i företaget i liknande befattning kan alltså provanställas. Har medarbetaren dock direkt före provanställningen varit anställd i en avtalad visstid eller vikariat i liknande befattning i företaget minskas provanställningstiden i motsvarande grad. Har det däremot inte varit fråga om en liknande befattning i företaget eller någon annan visstidsanställningsform sker ingen reducering av provanställningstiden.

Underrättelsetiden är också ändrad till två veckor inför prövotidens utgång. En månad gäller fortsatt i övriga situationer när provanställning avbryts i förtid.

Regeln gäller för nya anställningar som ingås från 1 januari 2024.

Övriga anställningsformer

Avtalet har redigerats, ordningsföljden på anställningsformerna har ändrats och det har tydliggjorts vilka anställningsformer som ger företrädesrätt till återanställning och vilken formalia som krävs när visstidsanställningarna inte förlängs (när besked ska lämnas till medarbetaren och när facklig organisation ska varslas).

Reglerna gäller för nya anställningar som ingås från 1 januari 2024

Förtida upphörande av tidsbegränsade anställningar

Avtalets nya huvudregel är att tidsbegränsade anställningar kan avbrytas av arbetsgivaren med skriftlig underrättelse. Anställningen upphör då en månad från det att underrättelse lämnats. Sådan underrättelse får inte lämnas efter sex månaders anställningstid. Tidigare krävdes att det skulle framgå av det enskilda anställningsbeviset att det kunde ske. Vill man framöver att en tidsbegränsad anställning inte ska kunna upphöra före den tid som avtalas kan det göras via skriftlig överenskommelse med medarbetaren.

Regeln gäller för nya anställningar som ingås från 1 januari 2024.

Arbetstid

Ob-ersättning för dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag (klämdag) utgår ur avtalet. Tidigare har det varit aktuellt som i år när nationaldagen inföll på en tisdag (måndagen innan blev då ob-tid).     

Deltidsarbete upp till heltid

Ny reglering har införts som gör det möjligt för den som arbetar deltid att komma överens med arbetsgivaren om att arbeta mertid över gränsen 200 timmar per kalenderår. Det betyder att en deltidsanställd kan arbeta mertid upp till det ordinarie arbetstidsmåttet vid heltid utan att det förbrukar det tillåtna mertidsuttaget.

Semester

En regel har införts som gör det möjligt för arbetsgivare att utge semesterersättning när semesterledighet varken kunnat förläggas eller sparas till senare år. Taket på att sammanlagt högst 25 semesterdagar får sparas gäller även fortsättningsvis.

Ytterligare ändringar i avtalen som parterna enats om (se protokoll)
Höjda ersättningar
OB och andra rörliga ersättningar i avtalen med Sveriges Lärare har höjts med 4,1 % från den 1 november 2023.  Från den 1 november 2024 höjs de med ytterligare 3,3 %. Se överenskommelserna i protokoll för de nya beloppen.

Nytt löneavtal med Sveriges Lärare Bilaga 1

Löneavtalet med Sveriges Lärare har förändrats i förhandlingsordningen. Även fortsättningsvis bygger avtalet på lokal lönebildning utan centralt angivna löneökningsnivåer. Om lokala parter inte kommer överens om hur stort utfallet ska bli kan dock Sveriges Lärare påkalla central förhandling där förbunden centralt ska besluta om utfallet med industrimärket som norm.   

Lovskola

En ny bilaga tillförs avtalet som reglerar förläggning och ersättning för lovskola om medarbetare och arbetsgivare kommer överens om detta. Bilaga5

Nya texter avseende turordning och omställning

Parterna är överens om att redigera och anpassa avtalen till de nya reglerna som gäller vid turordning och omställning enligt det nya huvudavtalet. Bilaga 6

Arbetsgrupper

Partsgemensamt arbete

Arbetsmiljö och lokal samverkan
Centrala parter ser en god arbetsmiljö som en av flera viktiga delar i att arbetsgivare både ska attrahera och behålla lärare. Parterna ska därför verka för att Prevent ska uppdatera befintliga stödmaterial och utveckla för skolformer där det saknas. För att uppnå en god arbetsmiljö, m.m., är lokal samverkan en nyckelfaktor, med fackliga företrädare såväl som skyddsombud/huvudskyddsombud. Vid förfrågan ska centrala parter bistå de lokala parterna i frågor som rör de anställdas arbetsmiljö och i frågor som rör förtroendevaldas förutsättningar.

Attraktivitet och behörighet  

De centrala parterna konstaterar att det råder samsyn i ett flertal frågor som rör skolan och lärarna där kvalitetsfrågorna är av avgörande betydelse. I denna samsyn ligger nödvändigheten att lärarnas status höjs och yrkets attraktivitet stärks. 

Centrala parter har vidare samsyn om betydelsen av en hög andel legitimerade och behöriga lärare för god kvalitet såväl som god arbetsmiljö och att dessa som huvudregel ska tillsvidareanställas där det tillgodoser verksamhetens behov. Inom ramen för ett särskilt partsarbete kommer parterna följa och vid behov utveckla                      
gemensamma förslag och åtgärder som möter det statliga initiativet “professionsprogram för behöriga lärare och behovet av utvecklad  
arbetsorganisation”. Parterna kan vid behov adjungera lämpliga aktörer inom branschen. Arbetet ska vara färdigt senast 30 april 2024. 

Parterna ska vidare följa, och vid behov utveckla gemensamma förslag och åtgärder som stärker förutsättningarna för en ökande andel legitimerade och behöriga lärare inom avtalsområdet genom kompetensutveckling/utbildning/fortbildning och anställningsformer som understödjer detta. Arbetsgivaren ska sträva efter att medarbetare som erhåller legitimation i möjligaste mån får en tillsvidareanställning om det uppfyller verksamhetens behov. 

Arbetet ska vara klart inom avtalsperioden.

Lön
Parterna ska gå igenom och uppdatera de partsgemensamt framtagna riktlinjerna om löneprocessen. Detta partsarbete ska vara genomfört senast den 31 mars 2024. En särskild utvärdering av löneavtalets lokala tillämpning ska genomföras under våren 2025. Partsdialogen beträffande statistikavtal fortsätter med syftet att ett nytt avtal tecknas under avtalsperioden.

Partsgemensam information
De centrala parterna ska bjuda in till gemensamma informationsträffar om avtalsnyheter. 

Protokoll
Protokoll med samtliga bilagor (inloggning krävs)