Ny rapport: Höjda inkomstkrav för arbetskraftsinvandrare dyrt för Sverige

Hälften av arbetskraftsinvandrarna skulle förlora sina arbetstillstånd om inkomstkravet höjs. Detta visar Almegas rapport baserad på specialbeställd statistik från SCB.

– Ett inkomstkrav motsvarande medianinkomsten skulle slå hårt mot en rad branscher. Även sådana som kräver mer kvalificerad arbetskraft. Vår rapport visar att hälften av arbetskraftsinvandrarna i Sverige, närmare 13 000 personer, skulle förlora sina arbetstillstånd, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega och en av författarna till rapporten.

Ett av förslagen som förts fram för att strama åt arbetskraftsinvandringen är just att höja inkomstkravet till medianinkomsten på arbetsmarknaden, motsvarande 31 700 kr i månaden.

– Arbetskraftsinvandrarna bidrog med 34 miljarder till BNP och 12 miljarder i ökade skatteintäkter under 2018. Dessutom arbetar de främst inom bristyrken. Att kraftigt begränsa arbetskraftsinvandringen vore olyckligt för såväl individer som företag och i slutänden för hela Sverige, säger Patrick Joyce.

Inom vård och omsorg skulle tre av fyra arbetskraftsinvandrare förlora arbetstillståndet, främst inom bristyrken som skötare och undersköterskor.

De branscher som skulle drabbas allra hårdast av höjda inkomstkrav är hotell och restaurang samt hemservice, tvätt och städning, där i princip alla arbetskraftsinvandrare – 5 000 personer – skulle behöva lämna landet. Men inte heller mer kvalificerade yrkesgrupper bland arbetskraftsinvandrarna skulle bli opåverkade.

– 2019 arbetade 3 300 arbetskraftsinvandrare som ingenjörer. Även om deras löner är relativt höga visar våra beräkningar att 450 av dessa skulle förlora arbetstillståndet om de nya inkomstkraven införs. Även 750 IT-specialister skulle tvingas resa hem. Detta skulle givetvis få långtgående konsekvenser för många företag, säger Patrick Joyce

 

Hela rapporten finns bifogad pressmeddelandet.

Dokument