Ny rapport – Så skapar vi över 100 000 nya jobb

En sänkning av arbetsgivaravgifterna med tre procentenheter skulle skapa 107 000 nya jobb och vara självfinansierande till 77 procent. Detta visar en rapport från HUI Research på uppdrag av Almega.

De svenska kostnaderna för att anställa är betydligt högre än i våra konkurrentländer. Detta märks särskilt inom den privata tjänstesektorn där medarbetarna och deras kunskap är den viktigaste produktionsfaktorn.

– Arbetskraftskostnaderna inom den svenska tjänstesektorn är de sjätte högsta i Europa. 20 procent högre än i Tyskland och 32 procent högre än i Euroländerna. Och anledningen är att vi har de högsta arbetsgivaravgifterna i hela EU, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.

Arbetsgivaravgifterna har sedan de infördes i början av 1960-talet ökat med en faktor tio. Dessutom utgörs de i allt högre utsträckning av en ren skatt på arbete.

– Mer än en tredjedel av arbetsgivaravgiften – den allmänna löneavgiften – är inte kopplad till några sociala förmåner utan går rakt in i statsbudgeten. Dessutom har löneavgiften successivt höjts. Sedan införandet 1995 motsvarar höjningen 3 200 kronor i månaden för en genomsnittlig anställd, vilket är 700 kronor mer än vad samma person får i jobbskatteavdrag, säger Patrick Joyce.

Handelns Utredningsinstitut (HUI) har räknat fram hur många nya jobb som skulle skapas om den allmänna löneavgiften sänktes.

– En sänkning av den allmänna löneavgiften med tre procentenheter skulle skapa 107 000 nya jobb i näringslivet. 69 000 av dem skulle skapas inom den privata tjänstesektorn. Hälften av dessa skulle skapas i branscher som drabbats hårdast av Coronakrisen, stora och arbetsintensiva tjänstebranscher som handel och besöksnäring. 10 000 jobb skulle även skapas i kvalificerade tjänster som IT och kommunikation och andra konsulttjänster, säger Patrick Joyce.

Att sänka löneavgiften med tre procentenheter skulle kosta 40 miljarder kronor om året när man räknat bort den skattesänkning som berör anställda i den offentliga sektorn. Men intäkterna från de nya jobb som skapas innebär att reformen i praktiken kostar nio miljarder kronor.

– De nya jobben skulle leda till ökade intäkter från arbetsgivaravgifter, inkomstskatter, moms- och andra konsumtionsskatter som tillsammans leder till en självfinansieringsgrad på 77 procent. Utöver detta kommer även minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och bidrag samtidigt som en ökad sysselsättning stimulerar kringliggande ekonomi, säger Patrick Joyce.

 

Hela rapporten finns bifogad pressmeddelandet.

 

 

Dokument