Sänk arbetsgivaravgifterna
Kostnaden för att anställa är högre i Sverige än i de flesta av våra konkurrentländer. Men det beror inte på lönerna i Sverige, utan på våra höga arbetsgivaravgifter. De svenska arbetsgivaravgifterna är bland de högsta i Europa.
Arbetsgivaravgiften är en skatt på lönen som betalas av arbetsgivaren. Den är i normalfallet 31,42 procent av bruttolönen, vilket innebär att för varje hundralapp en löntagare tjänar före skatt måste arbetsgivaren betala in 31 kronor och 42 öre till staten i arbetsgivaravgift.
Mer än en tredjedel av arbetsgivaravgifterna – den allmänna löneavgiften – har ingen koppling till socialförsäkringssystemen utan är en ren skatt på arbete.
Kostnaden för att anställa är högre i Sverige än i de flesta av våra konkurrentländer, bland de högsta i Europa. Men det beror inte på lönerna i Sverige, utan på våra höga arbetsgivaravgifter. Det gör till exempel att den genomsnittliga lönekostnaden i den privata tjänstesektorn är 30 procent högre i Sverige än i Euro-länderna.
Två av tre nya jobb i näringslivet skapas i tjänstesektorn som är en personalintensiv bransch och till stor del bygger på medarbetarnas kompetens. Därför består också kostnaderna främst av lönekostnader.
Kunskapsintensiva tjänsteföretag blir allt viktigare för näringsliv och jobbskapande i Sverige, men utvecklingen av tjänsterna hämmas av höga svenska arbetskraftskostnader.
Stora delar tjänstesektorn agerar dessutom på en internationell marknad och blir allt viktigare för exporten. Företagstjänster utgör numera 17 procent av exporten räknat i förädlingsvärde. Arbetsgivaravgifterna har därför även stor betydelse för företagens beslut om i vilka länder de ska lägga sin verksamhet.
Om tjänstesektorn ska fortsätta att skapa välstånd och jobb i Sverige får vi inte straffbeskatta branschens viktigaste resurs – kompetensen. En sänkning av arbetsgivaravgifterna är helt nödvändig för att värna kunskapsintensiva jobb i Sverige.
Sänkta arbetsgivaravgifter skulle göra det mer lönsamt att anställa och därmed skapa ett antal nya jobb. Almega vill att arbetsgivaravgifterna, i ett första steg sänks med tre procentenheter.
För företag i expansiva branscher skulle detta inte bara innebära att de kan anställa fler medarbetare, det skulle även öka möjligheter att satsa på vidareutbildning och utveckling av verksamheten. Något hela samhället vinner på.
Sänkta arbetsgivaravgifter är också viktigt för att skapa fler tjänstejobb som är ingångsjobb för unga, nyanlända och andra som har svårare att komma in på arbetsmarknaden.
Vi tycker att:
- Arbetsgivaravgifterna i ett första steg ska sänkas med tre procentenheter.
- Sänkningen ska vara generell.
- En sänkning av arbetsgivaravgiften skulle hjälpa många företag och individer utan att det kräver omfattande administration. En generell sänkning snedvrider inte heller konkurrensen i någon betydande omfattning. Om sänkningen möjliggörs genom en minskning av den allmänna löneavgiften – som är en ren skatt och idag utgör mer än en tredjedel av arbetsgivaravgiften – skapas dessutom långsiktiga förutsättningar för löneökningar utan risk för att förmånerna i socialförsäkringssystemet urholkas.
- Den generella sänkning på tre procentenheter som Almega förespråkar är till hög grad självfinansierade eftersom ökad produktion och sysselsättning ger upphov till nya intäkter från inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter.
- En sådan sänkning skulle ha en initial budgetpåverkan på 39,9 miljarder kronor på de offentliga finanserna. De ökade skatteintäkterna från de nya jobb som skapas beräknas dock finansiera 77 procent av skattesänkningen. Nettopåverkan beräknas därmed till 9,1 miljarder kronor.