Remittering av betänkandet Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82)

Almega inkommer härmed med svar på remiss avseende rubricerad utredning. Utredningens förslag om att införa offentlighetsprincipen i friskolor riskerar få långtgående negativa konsekvenser för de fristående huvudmännen, deras anställda och deras elever. Almega avslår därför utredningens förslag i sin helhet.

Almega anser att öppenhet och transparens är centralt för en väl fungerande skolmarknad, för att säkerställa väl fungerande skolval och sund konkurrens mellan skolor. Därför behöver elever, föräldrar och allmänhet god information, insyn i och inflytande över friskolornas verksamhet. Detta driver kvalitet, underlättar skolval och ger möjligheter att identifiera problem och åtgärda felaktigheter.

Men det är också viktigt att beakta informationskravens potentiellt negativa sidor.

• Viljan hos fristående huvudmän att utveckla verksamheten med nya innovativa lösningar kan begränsas av total öppenhet. Innovationer behöver vara affärshemligheter en tid för att ge avkastning.

• Granskning och informationsinhämtning medför också kostnader för verksamheten som kan vara betydande och innebära svårigheter för mindre fristående huvudmän att etablera sig och klara driften rent ekonomiskt. Informationskraven kan leda till att resurser måste dras från kärnverksamheten, att utbilda elever.

• Spridande av negativ information om verksamheten kan motverka möjligheterna att åtgärda problemen och att vända utvecklingen. Kvalitetsgranskning bör i första hand ske i syfte att bidra till förbättringar, inte att skada verksamheten.

Redan idag finns goda möjligheter till granskning, uppföljning och insyn från kommunala huvudmän och statliga myndigheter. Skolinspektionen besöker samtliga fristående huvudmäns enheter varje år (kommunala skolor besöks vart tredje år). Skolinspektionen granskar dessutom de fristående huvudmännens ekonomiska förhållanden. Dessutom regleras i skollagen elevens rättigheter och friskolornas skyldigheter, samt att de kommunala huvudmännen har rätt till insyn i friskornas verksamhet. Därutöver finns granskning och öppenhet kring de fristående huvudmännens ekonomiska redovisning, via redovisningspraxis och aktiebolagslagen med mera. Allt detta ger sammantaget ett gott skydd och goda informationsmöjligheter för elever, föräldrar och media. Ytterligare insyn är av begränsad nytta för allmänheten, särskilt i relation till de kostnader och konkurrenshämmande effekter utredningens förslag kommer medföra.

Den information som tas fram av granskande myndigheter behöver göras mer tillgänglig för elever, föräldrar, journalister och andra som kan ha intresse av att jämföra och granska skolan. Detta arbete har påbörjats i och med förordning 2015:195 om ett nationellt informationssystem för skolväsendet, som trädde i kraft 1 juli 2015. Mer resurser bör läggas på att utveckla denna typ av åtgärder istället för att införa offentlighetsprincipen.

Att införa offentlighetsprincipen i friskolor innebär både ökade administrativa kostnader, som inte utredningen föreslår kompensation för, och ökad risk för att känsliga uppgifter sprids vilket kan skada friskolornas förutsättningar att verka. Även elever och anställda riskerar drabbas av att känslig information offentliggörs.

Offentlighetsprincipen skulle kunna missbrukas av konkurrenter till den enskilda friskolan eller av ”haverister” som utnyttjar möjligheten till att skapa problem för en verksamhet de retat upp sig på. Det förekommer att personer ideligen begär ut handlingar, till synes enbart med syfte att trakassera en myndighets personal. Ett exempel på ett sådant fall nämns i Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 2015/16:JO1.

Här är några exempel på fall där Kammarrätten dömt kommunala bolag att lämna ut handlingar, vilka om utredarens förslag går igenom kan översättas till kommande krav på uppgiftsutlämning för fristående skolhuvudmän. Fallen är hämtade från Allmänhandling.se:

• Journalist fick rätt att få ut uppgifter om lön, pension och andra anställningsförmåner för en tidigare finansdirektör på ett kommunalt bostadsbolag

• Lönelistor på samtliga anställda ska lämnas ut, ärendet gällde ett företag som köper och förvaltar spårfordon och ägs av flera kommuner och landsting.

• Konsultrapport om ett kommunalt bostadsbolags utvecklingsbehov inom IT-verksamheten, ska lämnas ut.

• En journalist fick rätt att få ut fakturor som ett konsultföretag skickat till ett kommunalt bolag.

Dessa exempel ger en indikation om att de handlingar som kommer begäras ut, om utredningens förslag genomförs, troligen ofta kommer att vara av känslig karaktär för de fristående skolorna och deras anställda. Utan tydlig gränsdragning mellan det allmännas och enskildas intressen, mellan företagande och offentlig myndighetsutövning, riskerar införandet av offentlighetsprincipen leda till betydande negativa konsekvenser. Det behövs en tydlig rågång mellan vilka delar av de fristående huvudmännens verksamhet som bör ses som privat eller enskild, och vilka delar som utgör myndighetsutövning.

Därutöver är utredningens förslag förknippat med höga administrativa kostnader som kommer drabba främst mindre aktörers möjligheter att verka på friskolemarknaden. I SOU 2013: 53 Privata utförare – kontroll och insyn framhölls att införandet av offentlighetsprincipen för privata företag ansågs leda till kraftigt ökad administrativ börda. För att hantera diarieföring och kraven på att pröva enskilda ärenden kring begäran om utlämning av dokument, arkivering och gallring krävs troligtvis att varje skolenhet anställer en ny administrationstjänst och att det görs investeringar i IT-system och utbildning av personal. Dessa krav och kostnader kommer särskilt drabba mindre fristående huvudmäns möjligheter att verka och därmed innebär de att det skapas betydande etableringshinder för start av friskoleverksamhet.

Stockholm den 4 februari 2016

Ulf Lindberg, Näringspolitisk chef

Fredrik Voltaire, Näringspolitisk expert