Remiss – förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Almega har beretts tillfälle att svara på följande remiss och vill därför anföra följande:
Almega avstyrker regeringens förslag om att avskaffa de nationella reglerna om vårdval i primärvården.
Regeringen föreslår i promemoria ett förslag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Förslaget innebär att landsting och regioner inte längre ska utforma vårdvalssystem. Enligt promemorian blir detta något som landstingen och regionerna får besluta införa.
En sådan genomgripande förändring av hälso- sjukvården som regeringen föreslår kommer rimligen ha stora effekter. Vi efterfrågar därför en konsekvensutredning innan eventuella förslag genomförs. Almega konstaterar även att remissinstanserna haft cirka tre veckor på sig att svara, även det är en allt för kort tid om man vill kunna avge ett välarbetat och grundligt genomgånget remissvar där även medlemmar kan bidra konstruktivt.
Sedan valfrihetsreformen infördes i Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:783) har Sveriges primärvård byggts ut. Från vårdvalets införande fram till idag har det tillkommit 170 ytterligare vårdcentraler över hela landet, det är en ökning med 17 procent. Idag har endast en procent av befolkningen en restid på mer än 20 minuter till en vårdcentral. Konkurrensen har också haft positiv inverkan på hur nöjda patienterna är. Studier visar att befolkningens kännedom om vårdvalet i primärvården är god och över 70 procent menar att möjligheten att kunna välja vårdcentral är något positivt. Detta är material hämtat från myndigheten Vårdanalys, ur rapport, 2014:3. Sammantaget visar detta en annan bild än den som framkommer i promemorian.
Enligt promemorian har vårdvalssystemen inneburit en systematisk snedfördelning av resurser. Almega menar att detta är en felaktig bild. Självklart kan det finnas anledning att se över varje enskilt vårdvalssystem för att anpassa resursfördelningen om det visar sig att det finns skevheter i fördelning och etablering. Dessa anpassningar har också genomförts i det regionala politiska arbetet. Oberoende utvärderingar av vårdvalen i primärvården visar också att det inte finns någon snedfördelning som lyfts fram i promemorian. Snarare är det så att privata utförare etablerar sig där det finns ett vårdbehov.
Vad får förändringen för effekter?
De föreslagna ändringarna innebär att landsting eller regioner kan besluta om att avskaffa eller upprätthålla valfrihetssystem inom vården. Väljer man att avsluta valfrihetssystemet måste den befintliga vården som drivits av andra ersättas på något sätt. Detta sker antingen genom att landstinget väljer att driva verksamheten i egen regi eller att upphandla vården enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU).
En avgörande skillnad mellan LOU och LOV är att den LOU-upphandlande vården har en avtalstid med en fastställd tidsgräns, det är något som inte gynnar vårdens kontinuitet. För utföraren innebär en tidsgräns att det inte finns samma incitament att bygga upp sin verksamhet med ett långsiktigt förhållningssätt. En annan skillnad är att ett valfrihetssystem inbegriper utförare som likabehandlas, att konkurrensen dem mellan dem utvecklar kvaliteten. I ett LOU-upphandlat förfarande sker konkurrenssituationen i första hand vid upphandlingstillfället. Det bör förtydligas att det alltså inte är möjligt för landstinget eller regionen att driva ett vårdvalssystem vidare och samtidigt styra över utförarnas etablering.
Om regionen eller landstinget väljer att behålla valfrihetssystemet är det Lagen om Valfrihetssystem (LOV) som ska följas, då gäller samma regler som tidigare, dvs att alla de utförare som klarar myndighetens ställda krav har rätt att etablera sig i regionen.
Om valfrihetssystemen försvinner i landsting eller regioner försvinner samtidigt valfriheten för patienterna. Möjligheten att kunna välja eller välja bort vård kommer försvinna. Patienten blir förlorare och entreprenörernas drivkrafter att utveckla en bättre vård minskar. Det blir den geografiska hemvisten som avgör om du som patient kan välja vård eller ej. Det hotar likvärdigheten i vården.
Redan vid regeringens och Vänsterpartiets överenskommelse om vinster i välfärden har presenterats reagerar marknaden. Almega har redan fått höra från flera medlemsföretag som har tvingats agera direkt som en följd av överenskommelsen. Detta redan innan regeringens utredning ens är genomförd eller några föreslagna ändringar har trätt i kraft. Exempelvis beskriver företag hur de valt att stoppa planerade investeringar eller i andra fall där långivare vill ställa mer långtgående krav på säkerhet. De här direkta anpassningarna på marknaden drabbar främst mindre företag.
Almega ansluter sig i övrigt till det remissvar som Vårdföretagarna har lämnat.
Ulf Lindberg Stefan Holm
Näringspolitisk chef Näringspolitisk expert