Hoppa till innehåll

Vägar till en inkluderande arbetsmarknad

    Kapitel

Nya beräkningar visar att 346 000 personer i Sverige har en svag arbetsmarknadsförankring. De är arbetssökande eller har en subventionerad anställning samt saknar relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Då de är unga, utrikes födda eller har nedsatt arbetsförmåga ökar hindren att hitta arbete.

De samhällsekonomiska kostnaderna för utanförskapet bland grupper med svag arbetsmarknadsförankring beräknas uppgå till 38 miljarder årligen. En betydande andel av dessa kostnader, 18 miljarder, avser subventionerade anställningar. När ledande politiska företrädare argumenterar för en utbyggnad av de subventionerade anställningarna är det viktigt att analysera hur väl de når målen.

Syftet med de subventionerade anställningarna är att kompensera för höga lägstalöner och en sammanpressad lönestruktur. Men en granskning i den här rapporten visar att lönesubventionerna är ett trubbigt verktyg.

Med 15 olika former av anställningsstöd och praktik är regelverket en djungel av stöd. Statistik från Statskontoret visar också att utflödet från de subventionerade anställningarna är lågt – bara mellan 4 och 14 procent går vidare till arbete utan stöd. Istället fastnar deltagarna i en rundgång mellan åtgärder och arbetslöshet.

Sverige hamnar först på plats 19 när sysselsättningsgraden bland kortutbildade unga jämförs i en europeisk ranking. För att höja den reguljära sysselsättningen krävs ett helhetsperspektiv som beaktar subventionernas utformning, arbetsmarknadens funktionssätt och välfärdstjänsternas design.

Vi måste förhålla oss till nya siffror som visar att 9 procent av befolkningen har så kort utbildning och arbetslivserfarenhet att de mest realistiskt kan få arbete till jobb till lägstalöner. Samtidigt har bara 3 procent av befolkningen ett sådant arbete. Bland sysselsatta kortutbildade har 4,2 procent ett jobb med lägstalön i Sverige, vilket är lägst i Europa. Motsvarande siffra i andra länder är 12 till 55 procent.

Att stärka välfärdsinsatserna, särskilt med mer forskningsbaserad vuxenutbildning och matchningsinsatser, skulle bidra till en inkluderande arbetsmarknad.