Hoppa till innehåll

Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Almegas remissvar visas nedan:

Förlängd skolplikt

Almega har valt att inkomma med ett yttrande på rubricerad remiss, för att lyfta möjligheten att ta ytterligare viktiga steg framåt med förslaget om förlängd skolplikt. Almega tillstyrker utredningens förslag, men anser att ambitionerna kring utvidgad skolplikt bör sättas ännu högre för att komma tillrätta med de växande integrationsutmaningarna framöver.

Utredningen föreslår att de elever som vid utgången av årskurs 9 inte har gått mer än fyra år i skolan ska ha förlängd skolplikt i ytterligare två år. Skolplikten är därmed kopplad till en kvalifikationsnivå som motsvarar 6:e årskursen i grundskolan. Almega anser att detta är en för låg nivå för att ge individerna som omfattas reellt bättre förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Det ger heller inte möjlighet till fortsatta studier. Almega föreslår därför att ambitionsnivån höjs så att skolplikten motsvarar fullgjord grundskoleutbildning till och med årskurs 9.

Utredningen föreslår vidare att en elev som inte är behörig till ett yrkesprogram efter att ha avslutat den högsta årskursen i grundskolan ska ha förlängd skolplikt i högst ett år för att läsa de kurser som fattas. För att bli behörig till de nationella yrkesprogrammen krävs godkända betyg i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik plus ytterligare fem ämnen. Samtidigt föreslår utredningen att kravet på eleven under den förlängda skolplikten ska vara att endast läsa minst ett grundskoleämne under året med skolplikt, och vilket ämne som ska prioriteras uttalas ej.

Almega anser att förslagen kring förlängd skolplikt troligen inte kommer ge någon större effekt på elevernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och integreras i samhället. Att förlänga skolplikten med ett till två år är för lite i förhållande till de behov som finns.

Att utredningen stannar vid förslaget om förlängd skolplikt med ett till två år verkar bero på att man ser svårigheter i att genomföra krav skolplikt för elever som fyllt 18 år. Detta bör emellertid inte vara något hinder eftersom utebliven närvaro och bristfälligt engagemang i skolarbetet kan hanteras exempelvis genom sänkta studiebidrag och sänkningar av andra offentliga stöd. Däremot kan heltidsarbete ses som ett legitimt skäl att slippa ifrån skolplikten. Almega anser att alla med permanent uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap bör omfattas av ett grundläggande utbildningskrav, som en del av samhällskontraktet. Skolplikten bör därför inte kopplas till ålder utan snarare till den kunskapsnivå samhället anser behövs för att en individ ska ha goda möjligheter att delta i arbetslivet och att integreras i samhällslivet.

Almega föreslår att skolplikten bör utgöras av ett grundläggande utbildningskrav, förslagsvis nio års fullgången grundskoleutbildning med godkända betyg i följande åtta ämnen: svenska (eller svenska som andraspråk), engelska, matematik, samhällskunskap, historia, religionskunskap, biologi och fysik. Detta skulle ge en ökad tydlighet kring vilken grundläggande baskompetens som behövs för lyckad etablering på arbetsmarknaden och framgångsrik integration.  Almega föreslår således att skolplikten kopplas till en tydligare och högre kunskapsnivå, och att dagens åldersgräns, 18 år, slopas. Detta innebär ett tydligare kravställande på individerna samtidigt som det ger ökade rättigheter till kompletterande utbildningsinsatser.

Idag finns uppenbara problem med att bristande kunskapsnivåer hos eleverna skjuts framåt i utbildningssystemet och vidare ut på arbetsmarknaden. Det är ett starkt argument för att skolplikten bör kopplas till en tydlig målnivå för elevernas kunskaper, som ligger högre än idag. Det finns en risk för att skolplikt blir likställt med närvaroplikt om det inte finns en tydlig kunskapsnivå som eleverna ska uppnå, för att befrias från skolplikten. Almega önskar se en utveckling där skolplikten går mer emot att bli en läroplikt där elevernas ansvar för kunskapsinhämtningen blir tydligt. Läroplikten bör, för att vara verkningsfull, vara kopplad till motsvarande rättigheter och möjligheter till utbildning.

I detta avseende är utredningens förslag om lovskola intressant. Tyvärr landar inte utredningen i den nödvändiga slutsatsen att lovskolan bör vara obligatorisk för de elever som löper stor risk att missa kunskapsmålen. Tidiga insatser måste prioriteras för att komma tillrätta med identifierade kunskapsbrister och därför borde även ambitionsnivån kring lovskolan vara betydligt högre än den utredningen föreslår. Almega föreslår därför att lovskolan görs obligatorisk, med krav på minst fem veckors utbildning för de elever som saknar godkända betyg i något av de åtta ämnen som räknats upp ovan.

Almega föreslår även att den grundläggande vuxenutbildningen bör innehålla krav på skolplikt och rätt till undervisning, kopplat till samma kravnivå som föreslås ovan för grund- och gymnasieskolan. I vuxenutbildningslagens 3 kapitel 1§ står att en förutsättning för rätt till grundvux är att man i ”läsning, skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium”. Det finns heller inga skrivningar om skolplikt utan rätten till grundläggande vuxenutbildning omfattar endast de som ”passerat skolpliktsåldern”. Kunskapskraven bör höjas till motsvarande godkänt i de åtta ämnen som listats ovan, motsvarande fullgången grundskola årskurs 9. Skolplikten bör omfatta alla individer med permanent uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap som saknar formell eller validerad utbildning motsvarande denna nivå.

Övriga synpunkter

Förslagen i utredningen har konsekvenser för de fristående skolhuvudmännens möjligheter att organisera och finansiera sin verksamhet. Samtliga förslag innebär att huvudmännen får utökade åtaganden och därmed även ökade kostnader.

I utredningens förslag av finansieringsmodell för den utvidgade lovskolan förespråkas att modellen med tilläggspeng väljs framför alternativet höjt grundbelopp via finansieringsprincipen. Ett viktigt motiv för detta val av finansieringsform är att behoven av att anordna lovskola skiljer sig stort från skola till skola. Almega tillstyrker denna slutsats, och vill samtidigt poängtera att samma slutsats även bör gälla vid finansieringen av den utökade skolplikten. Troligtvis skiljer sig behoven av extra utbildningsinsatser åt kraftigt från skola till skola för att klara av att leverera de insatser som krävs för att nå kunskapskraven och se till att eleverna får möjlighet att läsa i kapp. Trots detta föreslår utredningen att skolplikten finansieras via finansieringsprincipen. Utredningens tanke med detta är att skolplikten ska fullgöras genom att eleverna läser på de ordinarie introduktionsprogrammen på gymnasiet. Almega anser att detta är en underskattning av behoven av kompletterande utbildningsinsatser och att denna modell kommer leda till minskad handlingsfrihet för huvudmännen att hitta lokalt anpassade lösningar så att eleverna når kunskapsmålen. Bättre vore om även förslaget om förlängd skolplikt finansierades via tilläggspeng och att skolhuvudmännen gavs större frihet att organisera undervisningen utifrån elevens och organisationens förutsättningar.

Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att satsningar på förlängd skolplikt behöver vara individuellt anpassade i hög grad. Den ökade flyktinginvandringen får som konsekvens att individernas förutsättningar och förkunskaper samt –erfarenheter skiljer sig allt mer åt. Den svenska skolan grundar sig på en enhetsprincip som kan vara problematisk i förhållande till behovet av att tillmötesgå de växande olikheterna mellan elevernas behov och förutsättningar mm. Därför är det viktigt att balansera skarpa krav på tydliga kunskapsmål med en öppenhet för olika organisatoriska och individuellt anpassade lösningar.

Stockholm den 29 februari 2016

 

Ulf Lindberg, Näringspolitisk chef

Fredrik Voltaire, Näringspolitisk expert

Status
Besvarad

Från
Utbildningsdepartementet

Svar senast
29 februari 2016

Läs remissen

Kontaktperson