Ökad konkurrensutsättning stärker integration

En del av Almegas arbete för en kostnadseffektiv, evidensbaserad integrationspolitik

Rapporten visar att det lokala företagsklimatet förklarar skillnader i sysselsättning bland utomeuropeiskt födda i svenska kommuner. Effekten av bra företagsklimat kvarstår även när hänsyn tas till kommunens läge och invandringens sammansättning. Ett högt flyktingmottagande hänger visserligen samman med lägre sysselsättning bland utomeuropeiskt födda. Men den positiva effekten av ett bra företagsklimat är minst tre gånger så stor.

Rutiner för att kontakta Arbetsförmedlingen, att delta i arbetsmarknadsinsatser för att få socialbidrag eller andelen subventionerade anställningar i befolkningen har inget signifikant samband med utomeuropeiskt föddas sysselsättning. Det ska inte tolkas som att insatser saknar betydelse, men att de inte är tillräckligt effektiva.

Däremot har kommuners generella konkurrensutsättning positiv och signifikant effekt på integrationen. En höjning av andelen upphandlad verksamhet med 30 procentenheter hänger ihop med 4,8 procentenheter högre sysselsättning bland utomeuropeiskt födda. Detta motsvarar 32 500 fler utomeuropeiskt födda i arbete. Dessutom har konkurrensutsättningen av äldreomsorg signifikant samband med högre sysselsättning bland utomeuropeiskt födda. Tänkbara förklaringar är att nya marknader uppstår, framväxt av specialiserade tjänster samt att företag är yngre organisationer än kommuner. Därutöver bidrar resultatstyrda, upphandlade utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser till ökad kostnadseffektivitet.

Till sist visar rapporten att sociala krav i upphandling landar fel vad gäller krav på att en viss andel anställda ska komma från en utsatt målgrupp. Redan idag har yrken som ofta upphandlas hög mångfald. Andelen asien- och afrikafödda är 8 procent i befolkningen och 5,5 procent bland anställda. Men bland städare är andelen 20,6 procent, 13,3 procent bland storhushålls- och restaurangpersonal och 10,2 procent bland hälso- och sjukvårdsspecialister. Yrken med lägre mångfald är främst legitimationsyrken som specialistsjuksköterskor och lärare. Fler utlandsfödda i legitimationsyrken påverkas inte av sociala krav i upphandling.

Sociala krav riskerar även att skapa inlåsningseffekter i yrken dit människor rekryterats utifrån sina utmaningar, inte sina talanger. Kombinerat med att sociala krav försämrar företagsklimatet finns ytterligare skäl till oro att sociala krav faktiskt i själva verket leder till sociala problem.

/Li Jansson