Fryshus Handels – Karensavdrag ersätter karensdag

Den 1 januari 2019 ändras reglerna om karens i sjuklönelagen. Med anledning av det ändras också sjuklönereglerna i kollektivavtalen. Ändringarna innebär att karens inte längre räknas per dag utan på en period som är 20 procent av en normal arbetsvecka. Karensavdrag kan därmed behöva göras på mer eller mindre än en dag men inte med mer än vad som svarar mot 20 procent av en normal arbetsvecka, beroende på när den anställde blir sjuk. För sjukfall som inträffar före den 1 januari 2019 gäller de nuvarande bestämmelserna.

Bakgrund

Riksdagen har beslutat att den nuvarande karensdagen från och med den 1 januari 2019 ersätts med ett karensavdrag. Syftet är att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Bakgrunden är att nuvarande bestämmelser om karensdag slår olika för olika grupper på arbetsmarknaden. Arbetstagare får ett relativt litet avdrag för karens om han sjukanmäler sig sent på dagen med nuvarande regler. Både hel- och deltidsanställda med koncentrerad arbetstid kan med nuvarande regler förlora en relativt stor del av inkomsten om karensdagen infaller under en dag med ett långt arbetspass. De nya reglerna ska leda till att karensen blir densamma för den anställde oavsett när sjukfrånvaron inträffar.

De nya karensreglerna

Den 1 januari 2019 ändras reglerna om karens i lag (1991:1047) om sjuklön. Med anledning av det ändras också sjuklönereglerna i kollektivavtalen. Ändringarna innebär att karens inte längre räknas per dag utan på en period som är 20 procent av en normal arbetsvecka. Karensavdrag kan därmed behöva göras på mer eller mindre än en dag men inte med mer än vad som svarar mot 20 procent av en normal arbetsvecka, beroende på när den anställde blir sjuk.

Återinsjuknande inom fem kalenderdagar

Att den anställde blir sjuk igen (återinsjuknar) inom fem kalenderdagar från att den förra sjukperioden avslutades innebär att sjuklöneperioden fortsätter. Regeln finns idag men den får med det ändrade karensavdraget en ny innebörd. Om fullt karensavdrag inte gjorts vid första sjukperioden ska ytterligare karensavdrag göras i den fortsatta sjukperioden, se exempel 4.

Allmänt högriskskydd – högst tio karenstillfällen

Det allmänna högriskskyddet innebär idag att den anställde inte ska behöva få mer än tio karensdagsavdrag under en tolvmånadersperiod. Det ändras nu till tio karenstillfällen. En sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Alla karensavdrag som görs med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar, se exempel 7.

Särskilt högriskskydd

För en anställd som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens (särskilt högriskskydd), görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Övergångsbestämmelser

De nya karensreglerna gäller för sjukfall som inträffar från och med den 1 januari 2019. För sjukfall som inträffar före detta datum gäller nuvarande regler.

Vid beräkning av antal tillfällen med avdrag på sjuklönen enligt allmänt högriskskydd ska ett avdrag för karensdag som har gjorts de tidigare regler likställas med ett tillfälle med karensavdrag.

Vidare ska karensdag likställas med karensavdrag dels vid återinsjuknande, dels för den som före ikraftträdandet har fått ett beslut om särskilt högriskskydd.

De ändrade bestämmelserna i kollektivavtalet får från den 1 januari 2019 följande lydelse:

§ 7 Sjuklön

Arbetstagaren har rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SFS 1991:1047) med iakttagande av följande.

Om bestämmelser i lag om sjuklön ändras under avtalsperioden ska förhandlingar upptas.

2 Mom 1 Rätt till sjuklön

Sjuklöneperioden omfattar de första 14 kalenderdagarna då arbetstagaren varit frånvarande på grund av sjukdom. Från sjuklönen ska ett karensavdrag göras. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden och de båda perioderna ska räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna ska inte räknas in i sjukperioden.

Rätt till sjuklön för den som visstidsanställts för kortare tid än en månad börjar gälla först när arbetstagaren tillträtt tjänsten och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar.

3 Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivaren

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska detta snarast möjligt anmälas till arbetsgivaren. Vidare ska arbetstagaren så snart det är möjligt meddela arbetsgivaren när denne beräknar kunna återgå i arbete.

Arbetstagare har inte rätt till sjuklön för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.

4 Mom 3 Försäkran och läkarintyg

A. Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han eller hon har varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen. Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren har lämnat försäkran.

B. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren för att få rätt till sjuklön styrker nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg av läkare eller tandläkare från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Kostnaden för sådant läkarintyg ersätts av arbetsgivaren.

Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg ska användas selektivt och ska därför inte tillämpas generellt vid enskilt företag. Vidare ska bestämmelsen ges en praktisk tillämpning till exempel beträffande rätt till sjuklön även om arbetstagaren misslyckats vid försök att skaffa läkarintyg.

§ 5 Mom 4 Beräkning av sjuklön

Under sjuklöneperioden utges sjuklön för den tid som arbetstagare skulle utfört arbete under överenskommen arbetstid om arbetstagaren inte varit sjuk. Sjuklönelagen anger att ett karensavdrag ska göras från sjuklönen. Karensavdraget har avtalsreglerats genom följande bestämmelser om karensperiod.

Karensperiod

• Karensperioden utgör den första delen av sjuklöneperioden som arbetstagaren skulle ha arbetat om arbetstagaren inte varit sjuk.
• Karensperiodens längd beräknas som 20 procent av i förväg överenskommen aktuell genomsnittlig arbetstid per helgfri vecka.

Under karensperioden betalas inte sjuklön.

Karensavdrag får göras vid högst tio tillfällen under en tolvmånadersperiod.

Beräkning av sjuklön

Arbetstagare med timlön:

För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden görs utbetalas ingen sjuklön

För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid är sjuklönen är 80 % av den lön som skulle utgetts

Arbetstagare med månadslön:
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande:

För sjukfrånvaro efter dag 15, som pågår en hel kalendermånad sker avdrag för hela månadslönen.

Gemensamma bestämmelser för arbetstagare med månadslön och arbetstagare med timlön:

• Till arbetstagare som under sjuklöneperioden skulle varit berättigad till kontant ob-ersättning, skiftformstillägg och övriga tillägg (gäller inte övertidsersättning) utges efter karensperioden dessutom 80 procent av ifrågavarande tillägg.
• Till arbetstagare som omfattas av ackords-, prestations- eller liknande lönesystem och inte tillgodoräknas utfall under sjukfrånvaro utges härutöver 80 procent av det genomsnittliga utfallet per timme under den beräkningsperiod då sjukdomsfallet inträffade, efter karensperioden.
• Arbetstagare, som enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl har rätt till sjuklön om 80 procent redan från första ersättningsdagen, får sjuklön beräknad på samma sätt som från och med den första ersättningsdagen.

Länk till exempel på hur karensavdraget beräknas.