Hoppa till innehåll
Sök

Mia FranssonFör arbetsgivare innebär årets förändringar bland annat nya lönekrav för arbetstillstånd, skärpta krav på arbetsgivare, nya regler för internationella studenter och förändrade regler kring arbetskraftsinvandring och internationell kompetensförsörjning. 

Mia Fransson (lilla bilden), arbetsrättsjurist på Almegas expertenhet, svarar här på vanliga frågor om arbetstillstånd.

Fördjupa dig om arbetstillstånd i Arbetsgivarguiden

Vilka nya regler för arbetstillstånd gäller från sommaren 2026?

– 1 juni 2026 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring. För arbetsgivare innebär det bland annat ett nytt lönekrav, skärpta kontroller och förändrade villkor för att anställa personer från länder utanför EU.

– För personer som redan har arbetstillstånd enligt äldre regler gäller särskilda övergångsbestämmelser.

Hur påverkas lönekravet?

– Det nya lönekravet innebär att lönen som huvudregel ska uppgå till minst 90 procent av medianlönen i Sverige. Just nu, med dagens medianlön, innebär det en lön på 33 390 kronor per månad. Kravet gäller oavsett sysselsättningsgrad och lönen ska fortsatt följa kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

Vad händer om företaget inte kan betala lön i nivå med det nya lönekravet för en anställd?

– När arbetstillståndet löpt ut och någon förlängning av arbetstillståndet inte sökts upphör rätten att vistas och arbeta i Sverige. Beslutet måste vunnit laga kraft. Du som arbetsgivare riskerar sanktioner om du har illegal arbetskraft. Har arbetstagaren inte rätt att vistas och arbeta i Sverige har ni därför rätt att häva anställningen. Är ni medlem, rådgör alltid med en förhandlare på Almega innan ni tar beslut om hävning av en anställning.

Finns det undantag från lönekravet?

– Ja. Vissa bristyrken och särskilda grupper omfattas av ett lägre lönekrav, motsvarande 75 procent av medianlönen. Det gäller exempelvis vissa roller inom vård, teknik och specialistyrken samt vissa nyutexaminerade, startupanställda och personer som omfattas av massflyktsdirektivet.

– Enligt Migrationsverkets förtydligande tillämpas dock övergångsbestämmelser fram till den 1 december 2026. Först därefter aktualiseras undantagsreglerna fullt ut för de ansökningar som omfattas av de nya reglerna.

Finns det yrken som inte längre kan få arbetstillstånd?

– Ja. Från 1 juni 2026 omfattas personliga assistenter och bärplockare i skog inte längre av möjligheten att få nya arbetstillstånd inom arbetskraftsinvandringen.

Vad innebär de nya reglerna för arbetsgivarens ansvar?

– Kravet på arbetsgivare skärps. Migrationsverket får större möjlighet att avslå ansökningar vid brister hos arbetsgivaren, och nya skyldigheter införs – till exempel att anmäla om en anställd inte påbörjar sitt arbete i tid.

Hur används de nya reglerna ifall en anställd vill byta arbetsgivare under gällande tillståndstid?

– En sökande kan under gällande tillståndstid ansöka om arbetstillstånd för byte av arbetsgivare, eller för byte av yrke. Då betraktas dessa ansökningar som ansökan om förlängt tillstånd vid tillämpningen av övergångsbestämmelserna.

Finns det fler viktiga förändringar att känna till?

– Ja. Bland annat införs krav på heltäckande sjukförsäkring vid kortare vistelser. Dessutom ändras reglerna för internationella studenter från om med den 11 juni 2026, där arbetstiden begränsas under terminstid till högst 15 timmar per vecka.

– Det finns några undantag, bland annat att begränsningen av arbetstid inte gäller under juni–augusti. Personer som har beviljats uppehållstillstånd för studier före den 11 juni 2026 ska inte omfattas av den nya begränsningen under den pågående tillståndsperioden.

Fördjupa dig om arbetstillstånd

Den här artikeln ger en översiktlig bild av några av förändringarna. I Arbetsgivarguiden hittar du fördjupad information, mallar, checklistor och stöd i hela processen. Migrationsverket har också information.

Fakta: Tre viktiga tidpunkter för lönekravet 2026

1 juni

Förstagångsansökan som inkommit innan den 1 juni kommer att prövas mot 90 procent av medianlön (den medianlön som gällde vid tidpunkten för ansökan).

16 juni

Höjningen av medianlön den 16 juni betyder att för ansökningar som inkommer efter det datumet så är det den nya medianlönen som styr vilken summa som utgör lönekravet, undantagsnivån och ”god försörjning”. Det är alltid medianlönen vid ansökningstillfället som styr.

1 december

Övergångsbestämmelsen avseende lönekravet anger att det är ansökningsdatumet som styr vilket krav som ska uppfyllas:

    • innan 1 december = 80 procent av median (inga undantag)

    • efter 1 december gäller lönekravet inklusive ev.undantag från lönekravet. När ansökan prövas har alltså ingen betydelse utan enbart ansökningsdatumet.