Allvarliga effekter av minskad arbetstid i den privata tjänstesektorn

181 miljarder kronor och 260 miljoner arbetstimmar. Effekterna av 35 timmars arbetsvecka skulle bli allvarliga för den privata tjänstesektorn. Det visar en ny rapport från tjänsteföretagens organisation Almega, där även effekterna för enskilda tjänstebranscher har kartlagts.

I Almegas nya rapport Tid är pengar och välstånd kartläggs effekterna av en minskad arbetstid i den privata tjänstesektorn: En 35-timmarsvecka för alla heltidsanställda innebär att 260 miljoner arbetstimmar, motsvarande 124 000 heltidstjänster, går om intet – bara i tjänstesektorn.

– Och det är dessvärre inte så att det skapas 124 000 nya jobb. Tjänsteföretagen skulle bli sittande med lönekostnaden för motsvarande 124 000 medarbetare, utan att få något arbete utfört i gengäld. Det blir såklart en ohållbar påfrestning, säger Patrik Joyce, chefekonom på Almega.

Bortfallet i arbetstid kan inte heller kompenseras genom ökad produktivitet. Produktionen i den privata tjänstesektorn kommer att minska med drygt sex procent eller 181 miljarder kronor per år. Detta motsvarar mellan fem och sex års reallöneökningar för de anställda.

–  I tjänstesektorn är intäkter ofta detsamma som såld arbetstid och kostnaderna utgörs främst av löner. Kortare arbetstid med bibehållen lön blir följaktligen dubbelt skadlig för tjänsteföretag. Risken är överhängande att detta leder till stora prisökningar på tjänster, säger Patrick Joyce.

En 35 timmarsvecka får olika stora konsekvenser i olika tjänstebranscher. I absoluta tal drabbas handeln värst, där minskar produktionen med 40 miljarder kronor om året eller nästan sex procent. Inom information och kommunikation minskar produktionen med 34 miljarder kronor om året eller 7,5 procent.

Dessutom visar rapporten att nästan 30 miljoner timmar skulle försvinna inom privat utförd utbildning och vård, branscher där bristen på personal redan är ett allvarligt problem.

– Den minskade arbetstiden innebär att det kommer att saknas 1 100 heltidsanställda undersköterskor och 1 600 heltidsanställda grundskollärare. Vården och skolan behöver fler händer inte färre, säger Patrick Joyce.

Enligt rapporten finns det dessvärre inte heller något stöd för att kortare arbetstid skulle skapa fler jobb. Forskningen visar att jobbdelningseffekterna är svaga och att reformen snarare skulle leda till minskad efterfrågan på arbetskraft – särskilt när timkostnaden för arbetsgivaren stiger.

– När kostnaden per arbetad timme ökar blir arbetsgivare mer försiktiga med att anställa. Det gör det i praktiken svårare för arbetslösa att få jobb, säger Patrick Joyce.

Rapporten Tid är pengar och välstånd är skriven av nationalekonomerna Ola Nevander och Jonas Arnberg vid analysföretaget Makrologik på uppdrag av Almega.