När har konflikträtten gått för långt?

Internationellt sett har Sverige få konfliktdagar på arbetsmarknaden, men hoten om konflikt blir allt fler. Men strejkvarslen är många och under senaste åren har hoten om storkonflikt på hela den privata arbetsmarknaden ökat, vilket riskerar att undergräva legitimiteten för den svenska modellen.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, grundad på “Saltsjöbadsandan”, har tjänat oss väl genom att skapa arbetsfred och långsiktighet. Modellen har undvikit klåfingriga politiker och skapat förutsättningar för relativt få konflikter.

Men modellen står inför betydande utmaningar, såsom sjunkande facklig anslutningsgrad, ett förändrat arbetsliv och en otidsenlig konflikträtt som riskerar att urholka betydelsen av att teckna kollektivavtal för företagen. De senaste månaderna har svensk arbetsmarknad kantats av den längsta arbetsmarknadskonflikten på 80 år.

Kollektivavtalsanslutna företag, där arbetsfred råder, dras genom sympatiåtgärder in i en konflikt som inte ser ut att ha något slut i sikte.

Hur står sig den svenska konflikträtten? När har egentligen den svenska konflikträtten gått för långt?

Benjamin Dousa, vd, Företagarna

Lisa Pelling, statsvetare och chef för tankesmedjan Arena Idé

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och grundare till forskningsinstitutet Ratio

Tibor Blomhäll, ordförande, Tesla Club Sweden

Johan Ingelskog, avtalssekreterare, Kommunal

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef, Almega

Oliver Rosengren (M), riksdagsledamot

Adrian Magnusson (S), riksdagsledamot

Moderator: Jessica Forss Katz, opinionsstrateg, Almega