Almegas tjänsteindikator fjärde kvartalet 2023

Rapporten finns i sin helhet på denna sida men kan också hämtas som pdf-fil.

Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den ligger cirka två månader före SCB:s publicering av den faktiska tjänsteproduktionen och är en aktuell spegel av konjunkturläget i den privata tjänstesektorn som svarar för 51 procent av Sveriges BNP och 47 procent av sysselsättningen. Almega har publicerat tjänsteindikatorn varje kvartal sedan 2001.

Denna upplaga av tjänsteindikatorn har arbetats fram på Almega av Patrick Joyce och Staffan Johansson. Insamlingen av data avslutades den 14 december 2023. För ytterligare upplysningar om det ekonomiska läget i den privata tjänstesektorn kontakta:

Patrick Joyce
Chefekonom Almega
Tel. 08-762 69 67, patrick.joyce@almega.se

Staffan Johansson
Analytiker Almega
Tel. 070 799 12 26, staffan.johansson@almega.se

Tjänsteproduktionen fortsätter att falla
Den privata tjänstesektorn fortsätter att kylas av och produktionen i tjänstesektorn har nu minskat på årsbasis tre kvartal i rad. Det tredje kvartalet var nedgången 0,7 procent i årstakt. Almegas tjänsteindikator förutspår att produktionen i tjänstesektorn kommer att minska i årstakt även det fjärde kvartalet.

Nedgången har dock hittils varit mindre än befarat. Stora investeringar inom industrin, ett högt anläggningsbyggande och en god tjänsteexport håller uppe efterfrågan på vissa företagstjänster. 

Det tredje kvartalet i år ökade produk­tionen för konsulttjänster inom teknik, juridik och ekonomi med 3,3 procent jämfört med samma kvartal förra året. Sektorn tillväxt drivs till stor del av en stark utveckling bland de tekniska konsulterna.

Tillväxten inom information och kommunikation har däremot minskat tydligt under året. Det tredje kvartalet var produktionen i branschen 1,7 procent lägre än samma kvartal 2022. Branschen haft dock haft nästan tio år av obruten tillväxt och en konsolidering var väntad.

Avmattningen i konjunkturen har kraftigt minskat efterfrågan på inhyrd personal. Omsättningen i bemanningsbranschen var det tredje kvartalet närmare tio procent lägre i fasta priser än samma kvartal förra året. Det är framförallt uthyrningen av personal till lager och logistik som minskar.

Arbetsmarknaden viker
Arbetsmarknaden har vänt och jobben börjar bli färre inom den privata tjänstesektorn. Det tredje kvartalet var antalet anställda i den privata tjänstesektorn, exklusive finans och försäkring, 7 300 färre än under samma kvartal 2022.

Nedgången kommer att fortsätta. Almegas arbetsmarknadsindikator förutspår att jobben i tjänstesektorn kommer att minska ytterligare under det fjärde kvartalet.

Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika branscher. Bland konsulttjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har antalet anställda ökat med 14 300 personer.  Över 10 000 nya jobb har skapats bland tekniska konsulter och över 3 000 nya jobb bland juridiska och ekonomiska konsulter. Arkitekterna har dock drabbats hårt av det kraftigt fallande bostadsbyggandet och minskar sin personalstyrka.

Avkylningen på arbetsmarknaden slår hårt mot personaluthyrningsföretagen.  Antalet anställda i branschen har minskat med 13 100 personer, eller 12 procent, det senaste året. De nya jobb som skapades i branschen under förra året är nu borta.

Inbromsningen för techföretagen syns i jobbtillväxten. Antalet anställda bland datakonsulter och programmeringsföretag har ökat med 2 500 personer det senaste året vilket är en betydligt lägre ökning än tidigare.

Tjänsteföretagen har slutat att nyanställa och varslen om uppsägning blir fler. Under årets första elva månader varslades 17 000 fler personer i tjänstesektorn om uppsägning än under samma period förra året, en ökning med 87 procent.

Tjänstepriserna dämpas långsamt
Tjänsteföretagens försäljningspriser ökade med närmare åtta procent i årstakt under 2022. Fallande energipriser ledde till en snabb dämpning av pris­öknings­takten för tjänster under det första halvåret. Dämpningen har fortsatt men går långsammare nu. Under det tredje kvartalet ökade tjänsteföretagens försäljningspriser med 3,7 procent i årstakt.

Almegas prisindikator för tjänstesektorn visar att nedgången i prisökningstakten fortsätter under det fjärde kvartalet men det går långsamt. Den inflationsvåg som slog mot ekonomin under förra året nådde tjänstesektorn med fördröjning när löner och lokalhyror steg och det kommer att dröja innan effekterna sjunkit undan. Prisökningarna på tjänster bör dock vara nere under tre procent i årstakt under det andra kvartalet nästa år.  

Den privata tjänstesektorn utvecklades bra fram till sommaren 2022 men bromsade sedan in när konjunkturavmattningen blev allt mer påtaglig.¹ Efter årsskiftet började produktionen i tjänstesektorn att minska. Det tredje kvartalet minskade produktionen i tjänstesektorn för tredje kvartalet i rad. Nedgången var 0,7 procent på årsbasis, vilket dock var en aning mindre än föregående kvartal.²

Almegas tjänsteindikator förutspår dock att produktionen i tjänstesektorn kommer att minska i årstakt även det fjärde kvartalet.

Såväl industrin som tjänstesektorn har befunnit sig på ett sluttande plan sedan halvårsskiftet 2022. Sjunkande inhemsk efterfrågan och en minskat efterfrågan från industri och byggsektorn tynger särskilt tjänstesektorn.

Tjänsteföretagens förväntningar på den närmaste framtiden är också dämpade. Inköpschefsindex (PMI) för privata tjänster har med något enstaka undantag legat under tillväxtzonen sedan februari i år, vilket indikerar en stadigt minskande produktion. En krympande orderingång och en allt tunnare orderstock tyder på att nedgången i produktion kommer att pågå en bit in i nästa år.³

Efterfrågan på företagstjänster dämpades under 2022 när krigsutbrottet drev upp priserna på energi och andra råvaror. I första hand sjönk efterfrågan på transporttjänster på grund av höjda bränslepriser. Stora investeringar inom industri och anläggningsbyggande håller dock uppe produktionen för vissa företagstjänster.

Tillväxten av företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har dämpats sedan början av 2022 men är fortfarande positiv. Det tredje kvartalet i år ökade produk- tionen med 3,3 procent jämfört med samma kvartal förra året. Den kraftiga nedgången av bostadsbyggandet har drabbat arkitektbranschen hårt. Däremot har tekniska konsulter haft en bättre utveckling, vilket delvis förklaras av fortsatt stora industriinvesteringar och högt anläggningsbyggande.

Branschens förväntningar på framtiden har dämpats något. En majoritet av de tekniska konsulterna ser fortfarande ljust på det närmaste kvartalet men optimismen har dämpats under hösten. Övriga konsulter förblir försiktigt optimistiska. Arkitekterna ser däremot mycket mörkt på utvecklingen det närmaste kvartalet (se tabell 1). Även på längre sikt är arkitekterna pessimistiska. 85 procent av arkitektföretagen tror på oförändrad eller minskande orderingång det närmaste halvåret.⁴

Exporten av affärstjänster fortsätter att öka men tillväxten är lägre än tidigare. Under det tredje kvartalet i år var exporten, i löpande priser, 21 procent högre än samma kvartal förra året.⁵ I fasta priser har exporten av affärstjänster ökat med 16 procent det senaste året. ⁶

Produktionen inom personaluthyrning och andra stödtjänster till företag, växte snabbt under större delen av 2022 trots nedgången i konjunkturen men nu har tillväxten dämpats ordentligt. Det tredje kvartalet var produktionen i branschen 2,2 procent högre än samma kvartal 2022.

Dämpningen beror på en tydlig nedgång för personaluthyrningsbranschen. Siffror från Kompetensföretagen – där framför allt bemanningsföretag ingår – visar att omsättningen i branschen, i löpande priser, det tredje kvartalet var 4,8 procent lägre än samma kvartal förra året.⁷ Nedgången blir större om man tar hänsyn till att priserna inom uthyrning och andra stödtjänster har ökat med fem procent det senaste året.

Uthyrningen av personal till branschens största yrkesområde industrin växte ändå med sex procent i löpande priser det senaste året, vilket innebär en liten volymökning efter justering för ökade priser. Däremot föll uthyrningen till branschens näst största yrkesområde, lager och logistik, med tolv procent i löpande priser, vilket innebär en kraftig nedgång efter prisjustering.

Bemanningsföretagen är pessimistiska om utvecklingen på kort sikt. 64 procent av företagen räknar med att läget kommer kommer att vara oförändrat eller sämre det närmaste kvartalet. ⁸ Stämningsläget i branschen speglar försämringen på arbetsmarknaden i stort. På längre sikt är företagen mer optimistiska. 78 procent av företagen räknar med att läget kommer att vara oförändrat eller bättre inom ett år.

Tillväxten inom transportbranschen föll under 2022 på grund av de höjda bränslepriserna i början av året som tvingade fram stora prishöjningar på transporter. Minskningen av efterfrågan på transporter har fortsatt trots att bränslepriserna sjunkit igen och priset på transporter slutat öka. De fyra senaste kvartalen har tillväxten i branschen varit negativ. Det tredje kvartaletvar produktionen i branschen 4,5 procent lägre än samma kvartal 2022.⁹ Företag inom landtransporter förväntar sig att efterfrågan kommer att minska ytterligare det närmaste kvartalet.

Inom information och kommunikation var tillväxten hög under hela 2022. Efter årsskiftet har dock tillväxten dämpats markant. Det tredje kvartalet var produktionen inom branschen 1,7 procent lägre än samma kvartal 2022. Nedgången måste dock ses i ljuset av att branschen haft nästan tio år av obruten tillväxt.

Exporten av informations- och kommunikationstjänster utvecklas fortsatt bra. Det tredje kvartalet i år var exporten, i löpande priser, 15,3 procent högre än samma kvartal 2022.¹⁰ Information- och kommunikationstjänster har ökat med 3,2 procent i pris det senaste året.

Framtidsförväntningarna inom branschen har dämpats men är fortfarande starka. I augusti räknade var fjärde datakonsult med att efterfrågan skulle öka den närmaste framtiden.

Hög inflation och stigande räntor har urholkat hushållens köpkraft. Reallönerna föll under 2022 med drygt fem procent och beräknas falla med nästan fem procent i år innan de stabliseras nästa år. En god arbetsmarknad och ett högt hushållssparande under pandemin gjorde att hushållen kunde hålla uppe konsumtionen under första halvåret 2022. Därefter har dock hushållens konsumtion fallit fem kvartal i rad. Det tredje kvartalet i år var hushållens konsumtion 2,3 procent lägre än samma kvartal förra året. ¹¹

Hushållen har hittills valt att lägga sitt krympande konsumtionsutrymme på de tjänster där utbudet begränsades under pandemin – hotell och restaurang, kultur, nöje och fritid – och dra ner på varuinköp.

Den bransch som drabbats mest av den minskade hushållskonsumtionen är handeln. Produktionen i handeln har fallit sex kvartal i rad. Det tredje kvartalet var produktionen i fasta priser 4,1 procent lägre än samma kvartal 2022. Nedgången är särskilt tydlig för detaljhandeln. Under det tredje kvartalet i år var omsättningen 3,2 procent lägre än under samma kvartal förra året.

Nedgången var betydligt större för sällanköpshandeln än för dagligvaruhandeln.¹² Även e-handelns försäljning har sjunkit fem kvartal i rad. Det tredje kvartalet i år var omsättningen inom e-handeln fem procent lägre än samma kvartal förra året.¹³

Motorhandelns tillväxt hålls uppe av att företagen kan leverera tidigare beställda bilar i snabbt takt. Mellan januari och oktober i år nyregistrerades 3,5 procent fler bilar än under samma period 2022. Beställningarna på nya bilar från privatkunder minskar dock kraftigt.¹⁴

Hotell och restaurangbranschen återhämtade sig starkt från pandemin och tillväxten höll i sig en bit in i detta år. Under det andra kvartalet vände dock utvecklingen. Det tredje kvartalet var produktionen i branschen 0,5 procent lägre än under samma kvartal förra året. Företagen i branschen väntar sig fallande efterfrågan framöver.

Trots stigande priser och krympande budgetar fortsätter hushållen att prioritera olika personliga tjänster samt kultur och nöjen.¹⁵ Det tredje kvartalet i år var produktionen i branschen 13,7 procent högre än samma kvartal förra året.

Produktionen av tjänster inom fastighetsbolag och fastighetsförvaltare ökar ännu stadigt. Det tredje kvartalet i år var produktionen, i fasta priser, 2,3 procent högre än under samma kvartal förra året.

Produktionen i den privata utbildningsbranschen föll under 2022 mätt i fasta priser. Samtidigt ökade dock både produktionen i löpande priser och antalet arbetade timmar. Orsaken till fallet i fasta priser var sannolikt den stigande inflationen och eftersläpande uppräkningar av ersättningarna från kommunerna till utbildningsanordnarna. Detta verkar delvis ha rättats till under 2023. Det tredje kvartalet i år var produktionen i fasta priser 7,7 procent högre än samma kvartal 2022 men bara 0,5 procent högre än samma kvartal 2021.

Produktionen inom privat driven hälso- och sjukvård föll också under 2022 mätt i fasta priser trots att produktionen ökade i löpande priser och antalet arbetade timmar blev fler. Under det tredje kvartalet skedde dock en viss återhämtning. och produktionen i fasta priser var 0,2 procent lägre än samma kvartal 2022 men fortfarande 7,3 procent lägre än samma kvartal 2021.

Även inom vård- och omsorgsboenden föll produktionen i fasta priser under 2022. Produktionen föll även i löpande priser trots att antalet arbetade timmar ökade. Under 2023 har dock en återhämtning skett. Det tredje kvartalet var produktionen mätt i fasta priser 1,1 procent högre än samma kvartal 2022 men fortfarande 3,8 procent lägre än samma kvartal 2021.

Det är tydligt att de privata producenterna inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorgsboenden inte har fått uppräkningar av ersättningarna från kommuner och regioner som motsvarar deras kostnadsökningar under de två senaste åren. Detta kan skapa problem för långsiktiga bärkraften i branschen.

Antalet konkurser i tjänstesektorn har ökat i år. Ökningen är tydligast inom besöksnäringen, detaljhandeln och vissa konsultbranscher. Konkurserna i tjänstesektorn är märkbart fler än under de två föregående åren. Konkurserna är även något fler än under åren före pandemin.

Mycket talar för att de stödsystem, inte minst olika skatteanstånd, som beviljades under och strax efter pandemin har hjälpt till att hålla liv i företag som inte skulle ha överlevt annars. En ny studie av Svenskt Näringsliv visar att näringslivets samlade skatteanstånd i september uppgick till 46 miljarder kronor och att återbetalningstakten för anstånden är orväckande låg. Störst andel företag med skattanstånd finns inom besöksnäringen och handeln.¹⁶

Räntan på skatteanstånden har stigit kraftigt samtidigt som tidsfristsen för återbetalning rycker närmare. Detta tillsammans med en fallande efterfrågan och ett högt kostnadstryck, inte minst i form av form av stigande hyror, ökar risken för ännu fler konkurser inom tjänstesektorn i vinter.

Avmattningen i konjunkturen börjar nu synas på sysselsättingen. Det tredje kvartalet i år minskade antalet anställda i den privata tjänstesektorn på årsbasis för första gången sedan pandemin. Det tredje kvartalet var antalet anställda 800 färre än samma kvartal förra året. Om man räknar bort finanssektorn har antalet anställda minskat med 7 300 på ett år.

Nedgången är än så länge liten. Antalet anställda i den privata tjänstesektorn, minus finanssektorn, har minskat med 0,3 procent och antalet arbetade timmar med 0,8 procent på ett år. ¹⁷ Sannolikt är detta början på en större nedgång. Almegas arbetsmarknadsindikator förutspår att jobben i tjänstesektorn kommer att bli färre även under det fjärde kvartalet.

Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika branscher. Bland de kunskapsintensiva konsulttjänsterna inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har antalet anställda ökat med 14 300 personer, eller 4,6 procent, under det senaste året. Flest nya jobb – 10 300 – har skapats bland gruppen tekniska konsulter och arkitekter. Sannolikt har ännu fler jobb tillkommit bland tekniska konsulter eftersom andra data visar att arkitektföretagen inte nyanställer för tillfället utan minskar sin personalstyrka.¹⁸ Bland juridiska och ekonomiska konsulter har anställda ökat med 3 400 personer, eller 6,5 procent, på ett år.

Antalet anställda inom andra viktiga stödtjänster till företag som personaluthyrning, fastighetsservice och resetjänster har minskat med 11 600 personer på ett år. Nedgången beror helt och hållet på en kraftig minskning av antalet anställda inom personaluthyrning och rekrytering. Antalet anställda i branschen har minskat med 13 100 personer, eller 12 procent, det senaste året. Detta är ett tydligt tecken på att arbetsmarknaden har vänt och att övriga näringslivet hyr in mindre personal än tidigare.

Även inom information- och kommunikationsbranschen har tillväxten av nya jobb stannat av. Det tredje kvartalet i år var antalet anställda 600 personer, eller 0,3 procent, fler än samma kvartal 2022. Bland datakonsulter och programmeringsföretag har antalet anställda ökat med 2 500, eller 1,7 procent, på ett år men även det är en lägre tillväxt än tidigare kvartal. Brist på arbetskraft inom branschen innebär att företagen kan komma att hålla hårt i sina medarbetare trots fallande efterfrågan på deras tjänster den närmaste framtiden.¹⁹

Inom privat utbildning är sysselsättningen i princip konstant. Antalet anställda har ökat med 600 personer, eller 0,7 procent, på ett år.

Inom privat vård och omsorg blir däremot jobben färre. Det tredje kvartalet i år var antalet anställda 11 700 färre än samma kvartal 2022. Minskningen beror helt och hållet på att de anställda inom vårdhem och omsorgsboende, för främst äldre, minskat med 11 900 personer, eller 6,9 procent, på ett år. Antalet arbetade timmar har också minskat inom vård- och omsorgsboende med 4,6 procent.²⁰

Efter pandemin växte antalet anställda kraftigt inom hotell och restaurang men nu minskar antalet anställda i branschen för andra kvartalet i rad. Det tredje kvartalet var antalet anställda 13 300 personer, eller 6,7 procent, färre än för ett år sedan.

Även bland transportföretagen fortsätter jobben att bli färre. Antalet anställda det tredje kvartalet var 8 800 personer, eller 3,8 procent, färre än ett år tidigare. Nedgången har skett inom två delbranscher. Inom post- och kurirföretag minskade antalet anställda med 4 500 personer, eller 13,8 procent, på ett år. Det beror på att omsättningen minskat kraftigt inom e-handeln det senaste året (se avsnitt 2.3). Även bland landtransportföretag minskar antalet anställda med 3 700 personer, eller 2,7 procent, på ett år. Bland rederier och flygbolag har dock antalet anställda ökat en aning.

Antalet anställda i handeln fortsätter dock att öka trots att omsättningen i branschen fortsätter att falla (se avsnitt 2.3). Antalet anställda i handeln har blivit 16 800 personer, eller 2,8 procent, fler på ett år. Antalet anställda har ökat inom såväl detaljhandeln, partihandeln och motorhandeln under året. Samtidigt har dock antalet arbetade timmar minskat med 0,6 procent i branschen. ²¹

Tjänsteföretagen har nu slutat att nyanställa. Andelen företag som räknade med att öka sin personalstyrka i närtid föll under 2022 men höll sig sedan konstant under större delen av detta år. I oktober kyldes dock anställningsplanera av tydligt. Fler tjänsteföretag som räknar nu med att minska sin personalstyrka än med att öka den. ²²

Bortsett från finans och försäkring är anställningsplanerna mest optimistiska bland tekniska konsulter och datakonsulter. I båda branscherna har dock företagens anställningsplaner sänkts det senaste kvartalet. Däremot är arkitekterna mycket pessimistiska. Det tredje kvartalet i år planerade nästan fyra av tio företag att minska personalstyrka och i princip inget företag att öka den. Även inom bemanningbranschen är det fler företag som räknar med att minska sin personalstyrka än att öka den. Samma sak gäller i hotell- och restaurangbranschen.

Konjunkturavmattningen har lett till minskad efterfrågan på arbetskraft och bristen på arbetskraft har halverats på ett år. Men trots detta hade fortfarande vart fjärde tjänsteföretag brist på personal det tredje kvartalet. Bristen är högst bland tekniska konsulter och inom transportnäringen.

Vändingen på arbetsmarknaden syns även på att antalet vakanser, det vill säga antalet lediga jobb som kan tillträdas omedelbart, har minskat kraftigt på ett år. Det tredje kvartalet fanns 29 200 vakanser i den privata tjänstesektorn, vilket var 11 900 färre än för ett år sedan. Vakanserna har minskat mest inom information och kommunikation samt inom personaluthyrning. Däremot har vakanserna blivit fler inom handeln.

Antalet lediga platser minskar också. I november fanns 112 400 lediga jobb registrerade på Arbetsförmedlingen. Det var 16 900 färre än ett år tidigare.²³

Konjunkturavmattningen börjar nu också synas på arbetslösheten. I oktober var 416 000 personer arbetslösa. Den säsongrensade arbetslösheten uppgick till 8,0 procent, vilket var en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med juli.²⁴

Andelen långtidsarbetslösa fortsätter dock att minska. I november hade 196 400 personer varit arbetslösa i minst sex månader enligt Arbetsförmedlingen, vilket var 8 700 färre än ett år tidigare.²⁵

Under 2021 och stora delar av 2022 var antalet varsel om uppsägning mycket låga vilket beodde på en stark konjunktur och stor brist på arbetskraft. Nu ökar dock antalet varsel. Under årets första elva månader varslades 37 000 personer om uppsägning i den privata tjänstesektorn.²⁶

Antalet varsel under årets första elva månader är 87 procent fler än under samma period förra året. Varslen ökar mest inom information och kommunikation samt inom personaluthyrning och andra stödtjänster.

Almegajouren hjälper medlemmar med en rad ärenden inom arbetsgivarfrågor. Under årets första elva månade har andelen samtal som handlar om arbetsbrist varit drygt 14 procent.²⁷ Under året har dessa samtal ökat i frekvens. Under våren fick Almega i snitt ca 360 sådana ärenden per månad medan de under hösten har ökat till i snitt 450 ärenden per månad, en ökning på 25 procent.

Tjänsteföretagens försäljningspriser (TPI) – som omfattar både tjänster till företag och konsumenter – ökade med närmare åtta procent i årstakt under 2022 främst på grund av att höjda energipriser drev upp priset på transporter. När energipriserna började falla slutade priserna på transporter att öka vilket ledde till en snabb dämpning av prisökningstakten för tjänster under det första halvåret i år. Tjänstepriserna fortsätter att öka långsammare men nedgången går trögare. Under det tredje kvartalet ökade tjänstepriserna med 3,7 procent i årstakt. Jämfört med föregående kvartal ökade tjänstepriserna med 1,1 procent.²⁸

Almegas prisindikator för tjänstesektorn visar att nedgången i prisökningstakten fortsätter under det fjärde kvartalet men att den går långsamt. Den inflationsvåg som först påverkade priserna på energi och råvaror och sedan övriga varor drabbade främst tjänstesektorn med fördröjning när den slog igenom i form av ökade löner och höjda lokalhyror. Det kommer att ta ytterligare en tid innan prisökningarna på tjänster sjunkit undan. Prisökningarna bör kunna vara nere under tre procent i årstakt under det andra kvartalet nästa år.

Den främsta förklaringen till att prisökningen på tjänster bromsat in under det senaste året är att transportpriserna i princip slutat öka. Under det tredje kvartalet i år ökade priserna med 1,0 procent i årstakt jämfört med 14,8 procent under samma kvartal förra året. Det betyder dock transportsektorn inte kan bidra till en minskad prisökningstakt på tjänster framöver.²⁹

Priserna på informations- och kommunikationstjänster ökar långsammare än tidigare. Under det tredje kvartalet i år ökade priserna med 3,2 procent i årstakt jämfört med 8,1 procent samma kvartal förra året. IKT-sektorns storlek innebär att lägre prisökningar i sektorn får ett stort genomslag på de samlade tjänstepriserna.

Tabell 8: Den årliga prisökningstakten inom tjänstebranscherna samt deras bidrag till förändringen

i Tjänsteprisindex (TPI) det tredje kvartalet 2023

Priserna på fastighetstjänster ökar däremot snabbare än tidigare. Det tredje kvartalet i år ökade priserna med 6,6 procent i årstakt jämfört med 4,1 procent under samma kvartal förra året. Prisökningen beror främst på en stor uppräkning i början av detta år. Priserna på hotell och restaurangtjänster ökar fortfarande relativt snabbt även om ökningstakten är lägre än tidigare. Det tredje kvartalet i år ökade priserna 6,2 procent i årstakt jämfört med 11,3 procent under samma kvartal förra året. Eftersom besöksnäringen är mindre blir genomslaget på tjänstepriserna begränsat.

Tidigare i år räknade allt färre tjänsteföretag med att höja sina priser. Den nedgången kan dock ha brutits. I november var det något fler företag som räknade med att höja sina priser det närmaste kvartalet än i augusti. Omsvängningen var tydligast bland transportföretag och inom besöksnäringen. Det återstår att se om det handlar om tillfällig uppgång. Bland arkitekter, som drabbats hårt av den vacklande byggkonjunkturen, fortsätter företagen att räkna med att behöva sänka sina priser.

De tjänster som säljs direkt till konsumenter fortsätter att öka i pris. Ökningstakten är lägre än i tidigare i år men nedgången går långsamt. Även här är förklaringen att de stigande priserna på energi och råvaror slog igenom i tjänstesektorn på allvar först när de påverkade löner och hyror. Tjänstepriserna i konsumentprisindex (KPI) ökade aldrig lika mycket som samlade KPI men prisökningstakten dröjer sig kvar längre i tjänstesektorn.³⁰

I november steg priserna på de tjänster som ingår i KPI med 5,2 procent på årsbasis vilket var oförändrad jämfört med oktober. Ökningen av konsumentpriserna på tjänster beror främst på stigande priser på boende – exklusive el – som till stor del indirekt beror på stigande räntor. Något högre prisökningar bidrar också. Däremot börjar prisökningarna på hotell- och restaurangtjänster och nöjen att avta. Ökningen av konsumentpriserna på tjänster avtar just långsammare än den övriga inflationen och det är troligt att det dröjer ytterligare en tid innan prisökningarna är nere på två procent.

Den totala inflationen fortsätter dock att falla. I november ökade konsumentpriserna för både varor och tjänster med 5,8 procent i årstakt en nedgång med 0,7 procent jämfört med oktober. Mer än en tredjedel av prisökningarna i berodde på höjda räntor. Inflationstakten exklusive räntor (KPIF) var 3,6 procent i november. Inflationstakten avtar nu snabbt och det finns gott hopp om att den når ner till Riksbankens inflationsmål på två procent under det första kvartalet nästa år.³¹

Almegas tjänsteindikator har tagits fram av Almega från och med år 2001 för att ge en indikation om vart konjunkturen i den privata tjänstesektorn är på väg på kort sikt.³² Indikatorn ger information för att tidigt kunna förutspå vändpunkter i konjunkturen, inom både tjänstesektorn och Sveriges ekonomi, eftersom den privata tjänstesektorn svarar för 52 procent av Sveriges BNP.

Almegas tjänsteindikator täcker in cirka 90 procent av den privata tjänstesektorns förädlingsvärde och drygt 80 procent av dess sysselsättning.³³ Indikatorn bygger på en skattning av sambandet mellan tjänsteföretagens svar i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen per kvartal enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) tjänsteproduktionsindex.

Tjänsteindikatorn är beräknad i indexform där värdet 100 anger genomsnittet för den period som den bygger på (skattningen är gjord på data från och med år 2005). Indexvärden över 100 anger en högre tillväxt än det historiska genomsnittet och index under 100 på det motsatta. Indikatorn anger också om tillväxten kan förväntas öka, vara oförändrad eller minska under det närmaste kvartalet. Indikatorn är ledande och ligger två till tre månader före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB.

Almegas arbetsmarknadsindikator bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänsteföretagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och den privata tjänstesektorns sysselsättningsförändring enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Arbetsmarknadsindikatorn bygger dessutom på uppgifter om vakansgraden i tjänstesektorn, som hämtas från SCB och uppdateras kvartalsvis. Indexvärdet 100 anger det historiska genomsnittet för indikatorn baserat på det skattade sambandet från och med år 2005.

Prisindikatorn bygger på ett skattat samband mellan svar från tjänsteföretagen i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och förändringen av försäljningspriserna i den privata tjänstesektorns enligt SCB:s tjänsteprisindex. Värdet 100 anger den genomsnittliga prisökningstakten sedan 2006.