Ny rapport: Vad är vinsten med att gå från bidrag till jobb?
Arbetslösheten i Sverige är hög. Samtidigt finns det fortfarande gott om lediga jobb – även sådana som kräver kort eller ingen utbildning. Ett jobb kan bryta utanförskapet, men i många fall uteblir den ekonomiska vinsten av att gå från bidrag till arbete, visar en ny rapport från Almega.
I dag får 725 000 personer i arbetsför ålder sin försörjning helt genom sociala ersättningar. Uppskattningsvis skulle omkring hälften av dessa kunna ta ett jobb. Samtidigt är bristen på arbetskraft stor, konjunkturavmattningen till trots. Inom tjänstesektorn har fortfarande fyra av tio företag svårt att rekrytera den kompetens de behöver.
– Det anmärkningsvärda är att många lediga jobb bara kräver kort eller ingen utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen fanns det i februari minst 33 000 lediga tjänstejobb som endast kräver en kortare utbildning eller introduktion, säger Patrick Joyce, chefekonom på tjänsteföretagens organisation Almega.
Att arbetsgivare, trots ledig arbetskraft, har svårt att tillsätta lediga tjänster kan givetvis bero på flera saker. Almegas rapport Att börja eller inte börja arbeta undersöker ett – de ekonomiska incitamenten för att gå från bidragsförsörjning till arbete.
I rapporten jämförs inkomsterna för hushåll där de vuxna arbetar heltid med ingångslönen för en undersköterska med hushåll där en eller båda vuxna försörjs av sociala ersättningar och bidrag.
– Resultatet är intressant. Hushåll som lever på a-kassa eller etableringsersättning tjänar ekonomiskt på att den ene – eller båda – börjar arbeta, Även hushåll som lever med ekonomiskt bistånd tjänar på att någon börjar jobba – om de saknar barn. Men barn i hushållet försvinner snabbt de ekonomiska vinsterna med att börja jobba, säger Patrick Joyce och fortsätter:
– Ett hushåll med två vuxna och ett barn som lever på ekonomiskt bistånd höjer bara sin disponibla inkomst med 200 kronor i månaden om en av dem börjar arbeta heltid. Med två barn i hushållet ökar inte den disponibla inkomsten alls.
Ett jobb kan vara skillnaden mellan utanförskap och integration. Därför måste drivkrafterna för att arbeta öka samtidigt som personer som lever på bidrag får mer hjälp att bli anställningsbara.
Almega föreslår därför följande åtgärder:
Skärp kraven på aktivitet i bidragssystemen
För att öka incitamenten att göra sig anställningsbar och förbättra chanserna till att få ett jobb måste motprestationen för ekonomiskt bistånd öka. Maximalt bistånd ska kräva att mottagaren på heltid ägnar sig åt aktiviteter som kan göra personen anställningsbar. Ett rimligt krav är fortsatt deltagande i SFI för personer som saknar tillräckliga kunskaper i svenska.
Inför ett bidragstak
Hushåll kan i dag genom bidrag och ersättningar uppnå en disponibel inkomst motsvarande en heltidslön. Detta är orimligt. För de som kan arbeta måste det alltid löna sig att arbeta i stället för att leva på bidrag. Inför ett tak för det sammanlagda belopp som ett hushåll kan få genom olika typer av fasta och inkomstprövade bidrag som säkerställer en tydlig skillnad mellan försörjning genom bidrag respektive jobb.
Förstärk nystartsjobben
Nystartsjobben ger arbetsgivare som anställer en långtidsarbetslös eller en nyanländ en skattereduktion. Detta har ökat arbetsgivarnas incitament till att anställa oprövade medarbetare, som sedan gått vidare till arbete utan stöd. Vi föreslår att den högsta skattereduktionen, som tillfälligt höjdes till tre gånger arbetsgivaravgiften under pandemin, blir permanent samt att lönetaket för nystartsjobb höjs till 25 000 kronor i månaden.
Bygg ut jobbskatteavdraget
Höga skatter på arbete redan vid låga inkomster, i kombination med omfattande sociala ersättningar, minskar drivkraften för personer utanför arbetsmarknaden att börja arbeta och vice versa. Jobbskatteavdraget har främjat ökad sysselsättning, det måste därför byggas ut så att skatten på låga inkomster sänks.
Fortsätt reformen av Arbetsförmedlingen
Reformeringen av Arbetsförmedlingen har varit framgångsrik, men ännu fler långtidsarbetslösa måste matchas till jobb och utbildningar. Anvisningarna till tjänsten rusta och matcha och arbetsmarknadsutbildningar kan öka med minst 25 procent. Renodla Arbetsförmedlingens myndighetsuppdrag och skärp kvalitetskontrollen av leverantörerna. Då får ännu fler långtidsarbetslösa jobb.