Företag är inte väljare – tyvärr

Valet är över och väljarna har gjort sitt. För politikerna, å sin sida, är det nu som det riktiga arbetet börjar. Genom förhandlingar, kompromisser och kohandel ska riktlinjerna för Sveriges utveckling dras upp. Och utmaningarna är fler än de rent parlamentariska. Svensk ekonomi går mot tuffare tider. Inflationen skenar, räntorna stiger och människors tillgångar krymper. Konsumtionen minskar och tillväxten avstannar. Samstämmiga prognoser spår att lågkonjunkturen står för dörren.

Företag är inte väljare. Tyvärr, kan man tycka. Med tanke på den avgörande roll som de spelar i samhällsbygget var företagsperspektivet oroväckande frånvarande under valrörelsen. Energikrisen och gängkriminaliteten är givetvis fortsatt centrala och mycket viktiga frågor. Men när röstfisket är avslutat är det dags för politikerna att fokusera på det som har en mer fundamental betydelse för landet som helhet. Det behövs reformer för fler jobb, ökad integration och en starkare välfärd. Reformer som skapar bättre förutsättningar för företagen, inte minst inom tjänstesektorn.

Dessvärre är utgångsläget på sina håll redan ansträngt. Långtidsarbetslösheten har etablerat sig på höga nivåer. Enligt Arbetsförmedlingen har 160 000 personer varit utan arbete i mer än 12 månader. Utanförskapet växer. Samtidigt skulle hälften av de närmare 800 000 personer i arbetsför ålder som i dag lever på sociala ersättningar kunna ta ett arbete.

Den privata tjänstesektorn är Sveriges främsta tillväxtmotor. Drygt hälften av Sveriges BNP och tre av fem nya jobb skapas här. Genom sin förmåga att skapa jobb har tjänstesektorn även visat sig fungera som integrationsmotor som kan bryta utanförskapet. I landets särskilt utsatta områden är de vanligaste yrkena olika serviceyrken. Med en integrationspolitik som prioriterar villkoren för dessa tjänsteföretag kommer de kunna anställa fler och skapa ytterligare värde för Sverige.

För att förbättra villkoren för tjänstesektorn och därmed öka sysselsättningen måste incitamenten både att anställa och att arbeta öka. Företagen måste också ges rätt förutsättningar att hitta rätt kompentens. De arbetsmarknadspolitiska insatserna måste effektiviseras och anpassas till dagens men även morgondagens arbetsmarknad.

Sveriges höga anställningskostnader är ett stort tillväxthinder för många företag. Men det beror inte på lönerna i Sverige, utan på våra arbetsgivaravgifter som är bland de högsta i Europa. Beräkningar visar att en sänkning på tre procentenheter skulle skapa 107 000 nya jobb.

Ett annat mycket stort tillväxthinder, inte minst inom tjänstesektorn, är företagens svårigheter att hitta rätt medarbetare. I vissa fall är arbetskraftsinvandring helt nödvändig och regelverken måste anpassas utifrån dessa företags reella behov, givetvis med avtalsenliga villkor. Kompetensinflyttningen, som är en mer rättvisande benämning, bidrar dessutom varje år med 34 miljarder kronor till vår BNP och 12 miljarder kronor i skatteintäkter. Även matchningen av arbetssökande behöver utökas och förbättras.

Sveriges framtida välstånd bygger på att fler arbetar. Först då kan vi få de ökade resurser som krävs för att stärka vårt samhälle. Därför är det centralt att företagens villkor förbättras. Det är inom tjänstesektorn som jobben skapas och bland Almegas medlemsföretag som lösningarna på många av de stora samhällsutmaningarna återfinns. Det är hög tid att på skapa reformer för jobb och tillväxt – i synnerhet för tjänsteföretagen.