Ny rapport: Fem reformer som stärker tjänstesektorns innovationskraft

För att den svenska tjänstesektorns konkurrenskraft ska bestå krävs ytterligare satsningar på forskning och innovation. I en ny rapport presenterar Almega därför fem reformer för att fler tjänsteföretag ska kunna delta i relevanta forskningsprojekt.

Tjänstesektorn spelar en viktig roll i dagens strukturomvandling, främst driven av teknikutvecklingen inom digitalisering och automatisering.

– Techbranschen bidrar i dag nästan lika mycket till Sveriges BNP som de traditionella industrierna tillsammans. Men det går inte att luta sig tillbaka, för att konkurrenskraften ska bestå krävs ytterligare satsningar på tjänsteforskning och innovation, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

I Almegas nya rapport, Tjänstesektorn ritar om kartan över framtidens forskning och innovation, presenteras bland annat exempel på framgångsrika forskningssamarbeten mellan tjänsteföretag och akademin. Rapporten visar tydligt att genom att delta i forskningsprojekt skapas innovationer, engagemang och motivation inom ett företag.

– Företagen har mycket positiva erfarenheter från sina samarbeten med akademin men vittnar samtidigt om att investeringar i forskning kan vara svårmotiverade på kort sikt. Ibland skapas värdet först långt senare och då är ekonomin svår att få ihop, säger Andreas Åström.

Rapporten presenterar även fem reformförslag som skulle leda till att fler tjänsteföretag kan delta i forskningsprojekt och få tillgång till avgörande forskningsmedel:

  1. Förstärk FoU-avdraget
    Idag får företag göra avdrag på arbetsgivaravgiften om en medarbetare ägnar minst 50 procent av sin arbetstid till forskning. Detta innebär hinder för små företag och konsultverksamheter som ofta arbetar med många olika projekt samtidigt. Utformningen av FoU-avdraget måste ses över så att även dessa kan ta del av avdraget.
  2. Öka samverkan inom omsorgsforskningen
    Att bedriva forskning ingår inte i kommunernas kärnverksamhet. Företag som arbetar på uppdrag av en kommun, exempelvis skolor eller omsorgsföretag, har därför små möjligheter att ägna sig åt FoU, som istället bedrivs på lärosätena. För att forskning ska kunna ske närmare företagen måste det krävas samproduktion med offentlig sektor eller välfärdsföretag när omsorgsforskningen finansieras.
  3. Öka satsningarna på digitalisering
    Digitalisering, nyttjande av data och ny teknologi blir alltmer centrala forskningsområden. Här krävs satsningar så att Sverige kan behålla sin tätposition i världen. Regeringens satsning på ett forskningsprogram om digitalisering, 40 miljoner kronor årligen från år 2023, räcker inte. Jämför exempelvis med satsningarna på fordonsindustrins särskilda forskningsprogram, en miljard årligen varav hälften utgörs av offentliga medel.
  4. Utforma relevanta innovationsprogram
    Inom ramen för Vinnova finns ett antal strategiska innovationsprogram, SIP. Dessa kommer ha stor betydelse för vilka projekt som tilldelas pengar och därmed vilka områden som ges möjlighet att utvecklas. När programmen utformas måste de även vara relevanta för den allt viktigare tjänstesektorn. Exempel på relevanta forskningsprogram skulle kunna vara speldesign, vård och omsorg, kognitionsvetenskap, automatisering eller kompetensförsörjning.
  5. Se över Vinnovas stödnivåer
    Eftersom tjänsteforskning sällan resulterar i en ny konkret produkt sker värdeskapandet ofta i ett längre perspektiv, exempelvis genom fler och mer utvecklande kundsamarbeten eller utveckling av befintliga tjänster för att öka kvaliteten. Idag är det finansiella stödet begränsat till 50 procent, en nivå som i vissa fall kan vara motiverad att höja givet att statsstödsreglerna respekteras.

Hela rapporten bifogas pressmeddelandet.

Dokument