Kostnader för friskolor
Hur mycket skiljer sig skolpengen för en elev i fristående skola jämfört med en elev i en kommunal grundskola? SCB har för Skolverkets räkning tagit fram en stor mängd statistik på området, men dessvärre är denna inte entydig.
Skolverket använder två olika uppgifter framtagna av SCB:
Hemkommunernas totala kostnader för elever i grundskola är 126 026 925 000 kronor. Det ger en kostnad per elev på 117 300 kronor.
Hemkommunernas totala kostnader för elever i fristående skolor är 16 007 214 000. Det ger en kostnad på 97 000 kronor per elev.
Den totala kostnaden för elever i hemkommunernas egna skolor blir 104 906 709 000 kronor. Det ger 117 124 kronor per elev. (Denna siffra beräknas genom att dra bort kostnader för skolskjutsar, elever i andra kommuners skolor samt elever i fristående skolor från hemkommunernas totala kostnader).
Skillnaden i skolpeng mellan elever i fristående respektive kommunal skola är enligt denna statistik, framtagen av SCB för Skolverkets räkning, omkring 20 000 kronor per elev.
Kommunala skolhuvudmäns totala kostnader för elever i grundskolan är 106 016 645 000 kronor. Det ger en kostnad per elev på 116 600 kronor.
Fristående huvudmäns totala kostnader för elever i grundskolan är 17 576 197 000 kronor. Det ger en kostnad per elev på 107 100 kronor.
Statistiken går dessutom att bryta ned på de fristående skolornas olika inriktningar. Exempelvis är internationella skolor delvis avgiftsfinansierad medan konfessionella skolor och waldorfskolor ofta bedrivs i stiftelseform. För den största delen av fristående skolor, skolor med allmän inriktning, är huvudmannens kostnader 15 371 732 000 kronor. Det ger 105 400 kronor per elev.
Skillnaden i skolpeng mellan en elev i fristående skolor med allmän inriktning och kommunal skola är enligt dessa siffror, framtagna av SCB för Skolverkets räkning, 11 200 kronor.
Vad förklarar då skillnaden mellan hemkommunens kostnader och huvudmannens kostnader? När Almega frågar Skolverket får vi svaret:
”Till exempel intäkter för kafeteria eller kiosk verksamhet, hyror av lokaler till andra verksamheter än skola, samt elevavgift m.m. avgör skillnad av enskildas huvudmannen ersättnings från kommunerna”.
Vilken siffra är mest rättvisande?
Lärarförbundet har påtalat att statsbidrag saknas i statistiken över hemkommunens kostnader, och att huvudmännens kostnader är de korrekta. Samtidigt innehåller dessa enligt Skolverket även hyresintäkter och sidoverksamheter som kafeterior och kiosker, vilka Almega inte anser ska räknas som skolpeng.
Att siffrorna blir korrekta är av yttersta vikt. Almega kommer därför inleda ytterligare utredning av hur man mest rättvisande bör räkna på skillnaderna i skolpeng.