”FoI-proppen öppnar för en smidigare återhämtning”

Forsknings- och innovationspropositionen lägger grunden för långsiktig tillväxt och ekonomisk återhämtning efter coronakrisen. Samtidigt fångar propositionen dessvärre inte upp tjänstesektorns utmaningar och behov.

– Långsiktiga satsningar på forskning och innovation är helt nödvändiga om vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. På så sätt skapas rätt förutsättningar för att ta oss ur krisen och samtidigt bidra till den omställning som digitaliseringen och hållbarhetsutmaningarna kräver av vårt samhälle, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

Dagens verklighet präglas alltmer av snabb förändring, osäkerhet och hård konkurrens. Kunskap och kompetens i världsklass bidrar till en hållbar konkurrenskraft och ett ökat välstånd. Och regeringens politiska inriktning för forskning och innovation de kommande fyra åren innehåller ett antal förbättringsförslag.

– Det är positivt att den statliga finansieringen av forskning och innovation ökar. Framförallt i den kris som landet befinner sig i och där näringslivets satsningar på många håll bromsas in, säger Andreas Åström.

Bland propositionens ytterligare förtjänster återfinns förändringar i högskolelagen som bland annat förstärker högskolans ansvar för livslångt lärande, en stärkt samverkan mellan akademi och samhälle samt att ett nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser inrättas.

– Den digitala omställningen kommer att vara en viktig drivkraft för Sveriges ekonomiska återhämtning och gröna tillväxt. Vi har länge krävt kunskapsinvesteringar i AI och nu avsätts medel för tvärsektoriella forsknings- och innovationsmiljöer med inriktning mot den datadrivna ekonomin och AI, säger Andreas Åström.

Samtidigt har propositionen inte fångat upp tjänstesektorns utmaningar och behov. Sektorn blir alltmer kunskapsintensiv, innovativ och internationellt konkurrensutsatt. Till exempel har många tjänsteföretag forskarutbildade medarbetare som jobbar med avancerade utvecklingsprojekt, men eftersom de saknar egna FoU-avdelningar exkluderas de från regelverket om innovationsupphandlingar.

– Även om många förslag är i rätt riktning krävs ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till kunskapsintensiva tjänsteföretags förutsättningar. Idag möter många företag konkurrens från forskningsinstituten som levererar snarlika tjänster men med statligt stöd. Många tjänsteföretag är dessutom små och har begränsade administrativa resurser som kan användas till att etablera goda samverkansrelationer med högskolor och universitet, säger Almegas arbetsmarknadsekonom Fredrik Voltaire.

Propositionen innehåller även visionära beskrivningar som till viss del saknar konkret förankring. Resultatet beror i slutändan på hur satsningarna formuleras i detalj och hur näringslivet kan engageras för att stärka svensk forskning och innovation.

– Ska regeringens satsningar verkligen bidra till ökad forsknings- och innovationskraft så måste detaljerna i förslagen utformas på rätt sätt. Större hänsyn måste tas till tjänsteföretagens villkor och förutsättningar. Först då skapas förutsättningar för att vidareutveckla kunskapsnationen Sverige, säger Fredrik Voltaire.

Läs Almegas, Innovationsföretagens och IT&Telekomföretagens samlade syn på regeringens Forsknings- och Innovationsproposition.